Liten ordbok

akrylnitril-butadien-styren) är en slagseg termoplast som innehåller styrengummipartiklar. Gulnar lätt av UV-ljus. Temperaturer mellan +70°C och -30°C är gränser för lämplig användning som mest är kåpor till dammsugare och telefoner.

är en amorf* (okristallisk, formlös), transparent termoplast som är helt färglös och genomsiktlig med hög ytglans. Den är obegränsat infärgbar och är den vanligaste plasten för metallisering. Akrylplast är ogiftig och har mycket goda optiska och mekaniska egenskaper. Den är lätt att bearbeta (går bra att såga, gänga, borra, forma). Slagfastheten är ganska god men inte lika bra som t.ex. polykarbonat. Den kan utsättas för alkaliska lösningar, utspädda syror och oljor men klarar inte starka syror, alkoholer, aceton och klorväten. Vid brand brinner den ungefär som hårda träslag.

Det kan med fördel användas även utomhus eftersom plasten påverkas (åldras) obetydligt av UV-strålning bl.a. solstrålning, väder och vind. Akrylplasten finns som gjutna eller extruderade skivor, stavar och rör. Mest kända varumärken är Plexiglas, Perspex, Altuglas m.fl. Ur miljösynpunkt brukar anföras att plaster är oljeberoende vilket är sant. Men det är ca 4% av all råolja som går åt till plaster medan bränsle konsumerar 87%. I Sverige återvanns redan år 2001 79% av all plast varav 17% blev material och 62% energi.

betyder reflexionsförmåga och avser den andel av ett vinkelrätt infallande ljus som återkastas av en yta eller en kropp. En ytas albedo beror på ytans beskaffenhet. Det mäts vanligen som det diffust reflekterade ljuset inom en specificerad våglängd. Som exempel är albedo för nysnö 0,9, för moln 0,3-0,8 och för hav 0,06. Källa NE

är en formel inom matematik och numera även inom datateknik, bl.a. vid optiska beräkningar av reflektoroptik. Med den räknar man automatiskt ut hur ett antal förbestämda datavariabler ska tolkas och sammanvägas så att resultatet alltid blir detsamma för samma inmatade data. Formeln kan beskrivas med ord, matematiska symboler eller med flödesschema. En känd algoritmisk procedur från antiken är Euklides algoritm. Källa: bl.a. NE

är ett allt vanligare material i ljusarmaturer. Det är det tredje vanligaste grundämnet efter syre och kisel och är ett metalliskt grundämne som förekommer i naturen i förening med syre, till exempel aluminiumoxid. Det brytvärda mineralet för aluminiumtillverkning heter bauxit. Aluminium legeras så gott som alltid med olika metaller för att erhålla specifika egenskaper. De vanligaste legeringsämnena är kisel (Si), magnesium (Mg), mangan (Mn), koppar (Cu) och zink (Zn). Legeringar som innehåller högst 1,0 viktprocent järn och kisel tillsammans kallas för renaluminium. Aluminium är mycket korrosionshärdigt. En nybildad aluminiumyta överdras så gott som direkt av ett skyddande oxidskikt genom metallens reaktion med syre. Bearbetning av aluminium sker genom bockning, tryckning, pressgjutning eller genom strängpressning till profiler. Nackdelen är relativt hög elförbrukning vid primärtillverkning som emellertid balanseras mer än väl av att aluminium vanligtvis återvinns många gånger om på ett energisnålt och effektivt sätt.

är de tre grundläggande elementen enligt den amerikanska ljusdesignern Richard Kellys recept på kvalitativ ljusdesign och för utveckling av ljusarmaturer. Ett recept som inspirerar än idag. Ambient luminescence är allmänljuset, det jämna omgivande ljuset. En utgångspunkt som bör ses som en grund att bygga vidare på. Focal glow eller ”focus of attention” – definierar element och detaljer som är visuellt primära i rummet. Fokuspunkter som drar till sig uppmärksamhet och hjälper oss att förstå sammanhang. Play of brilliants eller “the sparkle” – är visuellt stimulerande inslag som väcker nyfikenhet och som tillför glitter, gnister och ljuseffekter. Läs fler målande beskrivningar i Staffan Annells blogginlägg om hur Richard Kelly (1910-1977) har inspirerat honom.

är en vanlig ytbehandlingsmetod som används för att ge aluminiumprodukter ett skyddande ytskikt och ökad beständighet mot korrosion. Det används även för infärgning, struktur och dekor på ytor, för beständig färg och glans, som elektriskt isolerande skikt eller som ytbeläggning före limning eller lackering. Anodisering är en elektrokemisk process som förstärker det naturliga oxidskiktet. Ett ord som också används för samma process är eloxering.

står för American National Standards Institute som är en 90 år gammal institution, bl.a. medlem av internationella ISO och IEC.

anger hur ljuseffektiv en armatur är, det procentuella förhållandet mellan en armaturs ljusflöde och ljusflödet enbart från dess ljuskälla(or). Gäller de flesta armaturtyper med undantag för LED-armaturer där själva ljuskällan är integrerad i armaturen (se Ljusutbyte). Definition: Light Output Ratio (LOR) är kvoten mellan det totala flödet från en armatur, mätt under specificerade förhållanden med dess egna ljuskällor och utrustning, och summan av individuellt ljusflöde från samma ljuskällor i drift utanför armaturen med samma utrustning under specificerade förhållanden.

Automation är ett allt vanligare begrepp inom byggnation där det utgör är ett viktigt framtidsområde. Till skillnad från automatisering har ordet tydlig koppling till IT, IoT och elektronik samt till ekonomi, människa/apparat/maskin och miljö. Automation omfattar någon form av styrsystem och är oberoende av mänsklig övervakning. Inom uppkopplad och ”smart” belysning håller det på att bli ett viktigt inslag. Automation ingår också i området Eco Efficient Economy tack vare reducerad negativ miljöpåverkan och minimering av onödigt resursutnyttjande. LED-ljusets teknik blir allt vanligare inom automation med flera fördelar inom belysning och infraröd strålning. LED-ljuset finns i många olika våglängder och färger och har betydligt längre livslängd än tidigare ljuskällor.

är vinkeln mellan horisontalplanet och den linje där ljuskällans lysande delar börjar bli synbara. Kallas även ”cut off”. På en välavskärmad armatur bör vinkeln inte överstiga 45°. Om blänk från reflexer i armaturens ljusöppning uppträder innan ljuskällan blir synlig skall givetvis syftningslinjen anpassas efter dessa istället för till ljuskällan.

Baffellinsoptik är ett nytt sammansatt ord som består av orden, baffel, lins och optik. Det beskriver en eller flera ljusöppningar i en armatur som både riktar, avskärmar och fördelar ljuset från en ljuskälla. Det engelska ordet baffel syftar vanligtvis på en avskärmning eller blockering mot strålning i vissa vinklar från ljus eller luft. I Sverige dök ordet upp i början av 1950-talet när de första USA-inspirerade baffelarmaturerna kom på marknaden. Det var cylindriska ”burkar” för infällning i tak. Ljuskälla var en 200 watts reflektorlampa som i den svartlackerade ljusöppningen avskärmades mot direkt insyn av tre svarta baffelringar. Därmed var en otroligt populär armaturtyp etablerad. Den är troligen än idag den mest vanliga armaturtypen i tak inomhus och kallas numera ”downlight”, nedåtriktat ljus. Den har en eller flera mindre och effektivare ljuskällor än förr, vanligast är LED. Själva ljuskällan utgörs då av ett kluster små lysdioder och benämns LED-modul. Lins är en ”genomskinlig, vanligtvis sfärisk, kropp som bryter infallande ljusstrålar”. Baffellins är alltså en liten lins som förstärker och fördelar ljuset från en ljuskälla i en ljusöppning som kantas av en svart avskärmning mot direkt insyn från ogynnsamma synvinklar Optik är den teknik och vetenskap som berör seendet och ljuset.

Bananflugan är ett vanligt skadedjur som finns över hela världen i närhet till ruttnande frukt eller människans matavfall. Under 2000-talet kom en höjdpunkt i lilla flugans existens när man upptäckte att flugan kunde bana väg för ett Nobelpris om ljusets inverkan på hur människan och övriga organismer mår. 2017 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young, hittade en intressant gen hos bananflugan som visade sig styra den biologiska* och fysiologiska** dygnsrytmen. De lyckades lyfta på locket till cellernas inre klocka och kunde visa hur den fungerade. Denna regelbundna anpassning brukar vi kalla cirkadiansk rytm. Pristagarna förklarar hur människor, växter och övriga djur med samma gen behöver optimera sin fysiologi* inför dygnets och ljusets olika faser. De tre pristagarna visade att bananflugans gen kodade för ett protein som anrikades under natten men bröts ned till låga nivåer under dagen. Ytterligare proteiner kunde beskriva ett självreglerande urverk i våra celler och hur ljus synkroniserar klockan enligt samma princip som för i övriga flercelliga organismer som anpassar sin fysiologi efter dygnets ljusa och mörka timmar. Allt liv på jorden är anpassat efter vår planets rotation. Att levande organismer har en biologisk klocka som kan förutsäga och anpassa deras biologi till dygnets regelbundna växlingar har sedan länge varit känt, men hur fungerar detta urverk? En självgående inre klocka behövs för anpassning till dygnets olika faser. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism (ämnesomsättning). Forskningen visar att en välfungerande dygnsrytm är viktigt för hälsa och välbefinnande. *Biologi är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi. **Fysiologi är vetenskapliga studier av funktioner och mekanismer som arbetar inom ett levande system. Källa: Wikipedia.

är ett tillval som kan göras till utomhusarmaturer i BEGAs sortiment. BugSaver® används i naturnära känsliga miljöer som ett ytterligare miljöskydd. BugSaver-tekniken styr ljusfärgen mellan 3000K under dagtid och går ner till en mer bärnstensfärgad ljusfärg 1800K, med kraftigt reducerad blå ljusandel, under kvällar och nätter. BugSaver erbjuder också ljusnivåsänkning (dimring) parallellt med kelvinväxling.

BEGA Unidure® är en teknik som ger armaturerna effektivt ytskydd med korrosionsbeständiga, väder- och ljusbeständiga material som gör dem tåliga i olika klimatförhållanden. Med BEGA Unidure behandling kan armaturerna användas lång tid och framhäva både arkitektur och byggnadsdetaljer. BEGA Tricoat® är en beläggningsteknik som i tre lager ger ökat korrosionsskydd för pressgjutet aluminium. Först förbehandlas de pressgjutna aluminiumdelarna för ökad korrosionsbeständighet. Den behandlade ytan blir då mycket hård, nästan som en safir, vilket förhindrar att ytan repas av till exempel stenar eller grus. I nästa lager läggs en primer som tätar och ytterligare skyddar metallen mot korrosion. Slutligen läggs ett lager pulverlackfärg som slutlig barriär mot korrosion.

är Begas högeffektiva och helt slitagefria optiska system. Hållbara material som glas, rent aluminium och silikon visar inga effekter av åldrande även under extrema förhållanden i höga temperaturer och UV-strålning.

är det perfekta samspelet mellan exakt beräknade reflektorer och linser. Med BEGA Hybrid Optics® kan ljuset styras med precision både inomhus och utomhus utan att något ljus hamnar fel. Den samordnade effekten när ljusets bryts och reflekteras gör stor skillnad. Läs mer

är en av två skyddstekniker inom BEGA Thermal Management® som syftar till att skydda temperaturkänsliga komponenter i armaturer. För att skydda armaturen från överhettning på grund av för höga omgivningstemperaturer har armaturer med BEGA Thermal Control® en termisk funktion som tillfälligt reglerar temperaturen inuti armaturen. Vid överhettning släcks inte armaturen helt utan den fortsätter att lysa med en anpassad effekt. Den andra temperaturskyddstekniken är BEGA Thermal Switch®. Vilken av de två som installeras beror på typ av armatur och dess primära användning. För varje Bega-armatur finns datablad som innehåller alla armaturdata och aktuella värden för LED-livslängd, ljusflöde och maximalt tillåten omgivningstemperatur. De ger också information om vilken typ av temperaturskyddsteknik som används.

är en teknik som ger optimalt skydd av temperaturkänsliga komponenter. Elektroniska komponenter är ofta mycket känsliga för temperatur och de utsätts ofta för hög temperatur inuti en armatur. Dessutom belastas strömförsörjningsenheter och moduler av ogynnsamma omgivningstemperaturer. Komponentfel och skador kan uppstå. Sådana temperaturförhållanden leder också till betydande minskningar av livslängden. Skyddstekniken förhindrar till exempel att en strålkastare slutar att fungera även om den utsätts för höga temperaturer. BEGA Thermal Management® och BEGA Ultimate Driver® garanterar optimalt skydd av temperaturkänsliga komponenter och ger högsta strömförsörjningskvalitet. BEGA Thermal Management® består av två skyddstekniker: BEGA Thermal Switch® och BEGA Thermal Control®.

är en av två skyddstekniker inom BEGA Thermal Management® som syftar till att skydda temperaturkänsliga komponenter i armaturer. Armaturer med BEGA Thermal Switch® har en automatisk avstängning som skyddar de temperaturkänsliga komponenterna från överhettning på grund av för höga omgivningstemperaturer. Den andra temperaturskyddstekniken är BEGA Thermal Control®. Vilken av de två som installeras beror på typ av armatur och dess primära användning. För varje Bega-armatur finns datablad som innehåller alla armaturdata och aktuella värden för LED-livslängd, ljusflöde och maximalt tillåten omgivningstemperatur. De ger också information om vilken typ av temperaturskyddsteknik som används.

är en beläggningsteknik som i tre lager ger ökat korrosionsskydd för pressgjutet aluminium. Först förbehandlas de pressgjutna aluminiumdelarna för ökad korrosionsbeständighet. Den behandlade ytan blir då mycket hård, nästan som en safir, vilket förhindrar att ytan repas av till exempel stenar eller grus. I nästa lager läggs en primer som tätar och ytterligare skyddar metallen mot korrosion. Slutligen läggs ett lager pulverlackfärg som slutlig barriär mot korrosion.

är en strömförsörjningsenhet som garanterar optimalt skydd av termiska komponenter och högsta strömförsörjningskvalitet. Tillsammans med BEGA Thermal Management®, får armaturen en imponerande lång livslängd, hög dielektrisk hållfasthet (gör så att materialet inte blir ledande), maximal hållbarhet tack vare en extremt robust konstruktion, effektivt överspänningsskydd, låg startström och flimmerfri drift.

har en kombination av invändiga bländskydd och en ultrasvart nanobeläggning inuti armaturen som minimerar den diffusa ljusandelen i armaturerna och säkerställer högeffektiv, bländfri synkomfort. Läs mer

är en teknik som ger armaturerna effektivt ytskydd med korrosionsbeständiga, väder- och ljusbeständiga material som gör dem tåliga i olika klimatförhållanden. Med BEGA Unidure behandling kan armaturerna användas lång tid och framhäva både arkitektur och byggnadsdetaljer.

är reflektorer som optimerar ljusflödet. BEGA Vortex Optics har designats för att reflektera ljusflödet från en liten platt LED-ljuskälla till skillnad från annan optik där reflektorerna har utvecklats för att användas med tillsammans med rundstrålande ljuskällor. Den patenterade vortextekniken roterar en paraboliskt utformad reflektor runt den vertikala axeln, vilket bildar en komplex virvelform. Geometrin i reflektorn gör att ljuset träffar en större del av den reflekterande ytan. Djupet och detaljerna i denna reflektor passar perfekt för varje diod, vilket också medför bättre synkomfort. En genial design som balanserar hög effektivitet med överlägsen optisk kontroll. Resultatet blir minimal bländning och frånvaro av skuggbildning. Se mer

är branschförening för Sveriges tillverkare och importörer av ljuskällor, ljusarmaturer och komponenter. Branschsortimentet utgörs av belysningsprodukter för offentlig miljö. Verksamheten har som mål att skapa intresse, sprida kunskap om och verka för ökad belysningskvalitet i offentlig och professionell miljö. Belysningsbranschen är en gemensam mötesplats och plattform för branschgemensamma frågor. Föreningen vänder sig främst till den svenska marknaden men strävar att öka samverkan med de nordiska länderna. Ett syfte är att belysning skall få en mycket hög prioritet i byggprocessen. Uppgiften är också att bevaka utvecklingen, etablera samarbete och ge information till branschen, riksdag, departement, andra myndigheter, organisationer och omvärld. Verksamheten har nära samverkan med förlaget och tidskriften Ljuskultur samt med de tre svenska belysningssällskapen. Föreningen är medlem i den europeiska branschorganisationen Lighting Europe i Bryssel.

är måttet på hur mycket ljus (ljusflöde) som faller på en yta. Enheten är lux (lx). En lux är lika med en lumen per kvadratmeter (lm/m2). Definition: ”Kvoten mellan det ljusflöde som träffar ett ytelement och denna ytas storlek”. Belysningsstyrka är ett trubbigt kvantitetsbegrepp som är enkelt att mäta men som ofta överskattats inom ljusplanering. Det måste kompletteras med bl.a. luminans och flera andra kvalitetsparametrar för god belysning.

Ett initialord, förkortning och fackuttryck inom byggnadsbranschen för ”Building Information Modelling” eller på svenska ”byggnadsinformationsmodellering”. I Sverige har uttrycket BIM-modell blivit allt vanligare inom byggprocesser sedan millennieskiftet. Innebörden är ett virtuellt system, en modell av verkligheten, som effektivt och digitalt samlar in, sammanställer och stämmer av information från varje skede under byggnadens livscykel. Systemet omfattar både tekniker och arbetsprocesser och kan tydliggöra hela kedjan av arkitektur, konstruktion, ingenjörsteknik och miljödesign.

är två nya fackord inom LED. Ordagrant betyder ”bin” ungefär sorteringsfack medan man med ”binning” avser sortering, fackindelning. LED uppvisar i serieproduktionen betydande avvikelser inom en och samma serie när det gäller olika egenskaper, bl.a. spektral våglängd (nm). För vita LED räcker det inte att ange färgtemperaturen i kelvin (K) eftersom även ett och samma kelvintal uppvisar skillnader i vithet. Med hjälp av mer exakta färgkoordinater inordnas lysdioderna i ”bin” efter olika färger, också inom vita ljusfärger. En vit lysdiod kan alltså hos en seriös producent erbjudas bland ett hundratal ”bin” och ljusplaneraren kan hos utsedd leverantör säkerställa en och samma spektrala våglängd och färgtemperatur hos dioderna.

Biofilisk design är ett begrepp som avser människans inneboende, medvetna eller omedvetna dragning till naturen. I vår urbana värld betyder det användning av, eller att efterlikna, naturens material i våra dagliga miljöer inomhus och utomhus, liksom även naturligt ljus, vegetation etc. Här ingår också prioritering av närhet till och utsikt över naturområden. Internationella studier visar på biofilisk designs positiva effekter på vår fysiska och mentala status. Mycket lägligt kan det naturliga dagsljuset inomhus numera kompletteras eller ersättas med en nyutveckling av det mångsidiga LED-ljusets kapacitet som med ett täckande spektrum nu är mer närliggande äkta solljus än någonsin tidigare. Biofili betyder kärleken till naturen och allt som finns i den. Biofilisk design som begrepp och användning har förmodligen funnits i alla tider men det engelska ordet biophilia nämndes första gången av psykoanalytikern Erich Fromm i hans bok The Anatomy of Human Destructiveness in 1973.[1]   “Biophilia is the passionate love of life and of all that is alive…whether in a person, a plant, an idea, or a social group”. Se biophilic design.

Biologi är själva grundvetenskapen om livet, alla levande organismer och deras processer. Allt biologiskt skeende styrs av fysikaliska lagar genom biofysik. Här studeras grundläggande livsprocesser från fysikaliska utgångspunkter. Inom biofysiken har man bland annat börjat utveckla matematik-fysikaliska nätverksteorier för t.ex. ögats och nervsignalernas banor i och till hjärnan. Ämnet fysiologi har också direkt samband med medicinområdet då man studerar hur olika delar av vår kropp samverkar och hur enskilda organ styr varierande processer, från molekyler till organ. Allt levande består av molekyler som bygger celler. Dessa hör såväl till biofysik som till biokemi där man studerar biologiska egenskaper i kemiska termer. Till samtliga dessa områden hör också biomedicin med kunskap och forskning inom bl.a. medicin, biokemi, biofysik, cellbiologi, zoologi, botanik och mikrobiologi. Bioluminiscens är ett begränsat fackområde som behandlar produktion och utsändande av ljus hos levande organismer, en biokemisk reaktion som avger ljus från t.ex. mossa, bakterier, svampar, leddjur, maneter och fiskar. Källor: www.ne.se; https://sv.wikipedia.org/wiki  

Bioluminiscens är ett begränsat fackområde som behandlar produktion och utsändande av ljus hos levande organismer, en biokemisk reaktion som avger ljus från t.ex. mossa, bakterier, svampar, leddjur, maneter och fiskar. Se även biologi, biofysik, biokemi och biomedicin Källor: www.ne.se; https://sv.wikipedia.org/wiki

Biophilia och t.ex. biophilisk design är begrepp som avser människans inneboende, medvetna eller omedvetna dragning till naturen. I vår urbana värld betyder det användning av, eller att efterlikna, naturens material i våra dagliga miljöer inomhus och utomhus, liksom även naturligt ljus, vegetation etc. Här ingår även prioritering av närhet till och utsikt över naturområden. Internationella studier visar på biophilisk designs positiva effekter på vår fysiska och mentala status. Mycket lägligt kan det naturliga dagsljuset inomhus numera kompletteras eller ersättas med en nyutveckling av det mångsidiga LED-ljusets kapacitet som med ett täckande spektrum nu är mer närliggande äkta solljus än någonsin tidigare.  

Ljus kan förorsaka blekning och även nedbrytning av belysta material. I butiker kan det medföra att varor blir osäljbara och i museer kan ljuset förstöra oersättliga utställningsföremål. LED-ljus avger minimal UV-strålning men äldre traditionella ljuskällor har (hade) oftast en fotokemisk påverkan från UV där en dominerande faktor liksom från sol -och dagsljus är hög belysningsstyrka och lång exponeringstid. Allt ljus, och speciellt sol- och dagsljus, bleker vid långvarig exponering i höga belysningsstyrkor. En enhet som används i sammanhanget är luxtimmar, alltså produkten av antalet lystimmar och belysningsstyrkan i lux. För medelkänsliga och känsliga utställningsföremål, t.ex. tavlor, textilier, skinn och läder, rekommenderas belysningsstyrka på högst 50 lux (lx) och en årlig dos på 150 kiloluxtimmar (klxh). För LED-ljus av hög kvalitet kan särskilda undantag gälla. UV-strålning är osynlig och alstras på kortare våglängder än det syngrundande ljuset. Den tillför inte belysningen något positivt och bör av hälsoskäl hållas på så låg nivå och under så kort tid som möjligt. På hälsoområdet används UV-strålning för desinfektion och sterilisering. Vill man titta närmare på andelen UV- ljus och spektral sammansättning kan man göra det genom att se på UV-innehållet i mikrowatt per lumen (µW/lm). Df är en faktor som väger blekningseffekten av strålning i våglängdsområdet 300 – 700 nm enligt en standardiserad metod. Livsmedelsbutiker har ofta problem med missfärgning och blekning av kött och charkuterivaror. Detta är inte enbart ett belysningsproblem då blekning av kött sker vid exponering i ljus och om syre finns närvarande genom oxidering. Om man lyckas utestänga syret med hjälp av t.ex. förpackningen sker ingen nämnvärd blekning.

är dagens moderna strömsnåla blåtandsteknik, utvecklad av Nokia från Ericssons ursprungliga blåtandsteknik för kommunikation med radiovågor på korta avstånd. Namnet har ursprungligen valts efter den danske kungen Harald Blåtand som levde under 900-talet. Inom belysningsområdet har Annell valt den nya trådlösa ljusstyrningstekniken Casambi som med Bluetooth Low Energy (BLE) energieffektivt och ekonomiskt bygger trådlösa mesh-nätverk för snabbkommunicerande och likvärdiga armaturenheter. Vi bedömer Casambi säkrare, enklare och snabbare än traditionell ljusstyrningsteknik i både mindre och större ljusmiljöer. Chipmoduler med BLE integreras som tillval i armaturer eller driftdon. För att lätt styra ljuset är det en stor fördel att tekniken redan finns i moderna smartphones och surfplattor (Apple och Android).

är en reaktion på olämpligt stora kontraster i ljushet och är ett vanligt exempel på misslyckad ljussättning av t ex arbetsmiljöer. En bländande ljuskälla beror vanligen på fel vald typ, olämplig placering eller på att armaturen inte utförts för den ljuskällan. Direkt bländning förorsakas av ljuskälla/armatur medan indirekt bländning uppstår genom reflexer från synobjekt eller omgivning. Bägge formerna orsakar obehagsbländning eller synförsvårande bländning, den senare tyvärr ofta omedveten men starkt tröttande. Även dagsljuset behöver kontrolleras och styras för att inte medföra bländning. Äldre personer är vanligtvis mer känsliga för bländning än yngre, inte minst från den perifiera omgivningen.

Correlated Colour Temperature. Se Färgtemperatur

Europeisk branschorganisation för belysning. Uppgick 2013 i Lighting Europe. Se Lighting Europe

Internationella belysningskommissionen eller The International Commission on Illumination är mest känd under sitt franska namn, CIE, som står för Commission Internationale de l’Eclairage. CIE ger service åt medlemsländer på frivillig basis. Organisationen fungerar som en oberoende ideell organisation med ett världsomspännande samarbete och utbyte av information inom ljus och belysning samt dess vetenskaper och övriga ämnesområden som färg, syn, fotobiologi och bildteknik. Sedan 1913 utgör man en auktoritet inom området och verkar under ISO som standardiseringsorgan med publiceringsrätt för grundläggande globala standarder inom ljus- och belysningsområdena. I Sverige finns Nationalkommittén för CIE.

Jorden roterar runt sin egen axel och ger upphov till dag och natt, ljus och mörker. Det är ett livsvillkor som alla organismer, däribland människan, är beroende av. Nobelpriset i ” fysiologi eller medicin” 2017 skildrade sambandet mellan himlakroppars rörelser och molekylära svängningar i kroppens celler. Enklare uttryckt, man beskrev först bananflugans och därefter vår egen biologiska inre klocka och människans regelbundna cirkadiska dygnsrytm. Livet på jorden har fått anpassa sig efter vår planets rotation. Sedan urminnes tider har levande organismer varit beroende av dygnets skiftningar, av ljus och mörker. De flesta livsformer har haft lättare att överleva i vaket tillstånd när det är lättare att hitta föda. Sedan drog man sig undan då risken var som störst att bli attackerad. Människor, djur, växter och till och med vissa bakterier och encelliga organismer har alla en inre klocka som styr oss mer än vi anar. Detta 24-timmars system reglerar våra celler till rätt och hälsosam tidpunkt för varje organism. Var rädd om din egen dygnsrytm! Den är mycket viktig för den moderna människan, för vårt hälsotillstånd, biologiskt, fysiologiskt och mentalt. Den påverkar aktivitet, födointag, vila, sömn, blodtryck, temperaturer inklusive vår medicinupptagning. Dagsljusets skiftningar mellan ljus och mörker styr hormonbildningen, t.ex. stresshormonerna kortisol och sömnhormonerna melatonin. Förskjutningar i dygnsrytmen anses även kunna utlösa sjukdomar, till och med diabetes och cancer. Den cirkadiska biologin påverkar alltså flera olika sjukdomstillstånd och är nu världen över ett viktigt forskningsfält för vår hälsa. Man fortsätter också att kartlägga vår inre klockans mekanismer där ljus är så viktigt men där dagsljuset hittills ensamt påverkat styrning och reglering. I alla tider har människan utvecklats i dagsljusets spektrala strålning. Det elektriska ljuset har inte lyckats uppnå liknande nyttiga egenskaper förrän nu, då det nya LED-ljuset visar sig kunna efterlikna dags- och solljusets heltäckande spektrum av naturliga våglängder. Det har människan saknat i sina inomhusmiljöer där man vi numera vistas allt större del av dygnet. I början av 2000-talet upptäcktes den ”tredje receptorn” i form av ny celltyp, IpRGC, på människans näthinna, s.k. ganglieceller. Till skillnad från ögats synceller har den ingenting med seendet att göra utan registrerar ljuset för synkronisering med den inre klockan. Dessa ganglieceller förmedlar ljusstrålningen som elektriska signaler, ”icke-visuell” information, till den suprachiasmatiska kärnan i hjärnan (SCN) som sedan justerar hela systemet. Åren innan 2000-talet skedde ytterligare en viktig upptäckt, den Nobelprisbelönade blå lysdioden. Den kunde, kompletterad med röda och gröna dioder, alstra det nya vita LED-ljus som sedan dess utvecklats till att vara av stor betydelse för oss. Ett vanligt alternativ till denna färgblandning RGB från färgade dioder är att komplettera blå lysdioder med tillsatser av lyspulver i olika färger. Där saknar man dock den ljuskvalitet som ett mer heltäckande spektrum i nytt LED-ljus idag erbjuder. Not: Egentligen heter det cirkadiansk. Ordet cirkadiansk härstammar från latinets cirka som betyder omkring och dies som betyder dag. Den ”svengelska” ordformen cirkadisk har blivit vanligare.

Cirkadiskt ljus (CL) och Cirkadiskt stimulus (CS) LED-ljuset har under tjugo år utvecklats med en ny valfri variant som är ett icke-visuellt, cirkadiskt ljus som positivt kompletterar vårt traditionella visuella synsinne. Genom en historisk upptäckt strax efter millennieskiftet fann man en ny typ av ljusreceptor på ögats näthinna. Den visade sig ha en viktig biologisk, fysiologisk och psykologisk påverkan på vår biologiska klocka i hjärnan för bland annat fysiologi, dygnsrytm, vakenhet, inlärning, prestation, avkoppling och nattsömn, kort sagt till väsentlig del för människans hälsa och välbefinnande. Så gott som alla dagsljusets våglängder är representerade i det nya ljuset (fullspektrum) vilket med möjlighet till positiva hälsoeffekter ger oss tillgång till högre ljuskvalitet med en naturlig färgåtergivning (Ra >90). Cirkadiskt ljus (CL), från engelskans ”circadian light”: 1. Engelsk originaldefinition: “Circadian light (CLA) - irradiance at the cornea weighted by the spectral sensitivity of the human circadian system as measured by acute melatonin suppression after a one-hour exposure.” (Källa: LRC). CL är ett mätetal som betecknar och kvantifierar den viktade strålningen (irradians) mot ögats hornhinna från det icke-visuella LED-ljuset. Likt dagsljus har detta ljus en mer heltäckande spektral sammansättning för kommunikation med näthinnans ljussreceptorer ipRGC (intrinsic photosensitive retinal ganglion cells) med det effektiva fotopigmentet melanopsin*. Ljusstrålningen sänder via nervtrådar elektriska signaler till hjärnan. Därmed initieras människans cirkadiska process med synkronisering av kroppens dygnsrytm och vår viktiga hormonbildning (bland annat stresshormonet kortisol och sömnhormonet melatonin) som är av stor vikt för vårt välbefinnande. Cirkadiskt stimulus (CS) från engelskans "circadian stimulus”: 2. Engelsk originaldefinition: “Circadian stimulus (CS)—the calculated effectiveness of the spectrally weighted irradiance at the cornea from threshold (CS = 0.0) to saturation (CS = 0.7).” (Källa: LRC). Ett första steg vid ljusplanering med cirkadiskt stimulus är att definiera och ”dosera” den viktade ljusstrålningen CL (irradians) vertikalt mot ögat. I likhet med dagsljus är det dynamiska LED-ljusets våglängder med ett heltäckande spektrum (”SPD”) och lämplig ljusnivå av avgörande betydelse under dygnet skiftningar i en färgskala som i stort sett motsvarar en regnbåges attraktiva färger. (Källa: forskarteamet Mark Rea och Mariana Figueiro vid LRC i USA). Ett komplett mätetal för CS i ett cirkadiskt system, från 0 till 0,7, kräver en specifikation av SPD, ljusnivå, tidpunkt på dygnet, varaktig exponeringstid samt fotisk* historia (tidigare ljusexponering). Orden circadian och cirkadisk kommer från latinets cirka dies som betyder ”cirka en dag”). Parallelllt med LRC:s framtagande av CL och CS har den internationella belysningskommissionen CIE publicerat nya definitioner, mätetal och ny standard, CIE S 026/E:2018. Denna standard har andra enheter än LRC men bygger i grunden på samma principer. *) Se även foton, fotonik, kortisol, melatonin, mesopiskt seende i Annells Liten ordbok

Se R-G-B.

Chip on Board, är en minikomponent med lysdioder. Den har tillkommit i och med LED-ljusets utveckling till kvalitetsljuskälla i de LED-armaturer som nu används i våra ljusmiljöer inom- och utomhus. CoB är en viktig liten komponent i de diodmoduler som är ljuskälla i en komplett LED-armatur. CoB består av små lysdioder som sammanpackats i kluster på ett kretskort. Materialet är vanligen keramik eller aluminium. Den tillförda ytan medför bättre värmeavledning som ger ökad effektivitet och bättre prestanda. CoB finns i många storlekar och kan därmed prestera ljusflöden från några lumen till över 60 000 lm. Effektiviteten har ökat kraftigt och är redan över 100 lm/W, i några fall omkring 200 lm/W.  Kvalitet är viktig men inte självklar. Specificera ditt behov noggrant och välj en kompetent leverantör som du litar på.

kan förekomma i materialbeskrivningen för designarmaturer. Det är en speciell och något ovanlig ståltyp som främst används till värmeledningspannor, plåtkaminer och skorstenar. Stålet är beständigt mot höga temperaturer och det rostar långsammare än vanligt stål. Cortenstål levereras i tunna plåtdimensioner, det kan svetsas och bockas till olika plåtkonstruktioner, utan att spricka sönder. Kännetecknande legeringsämnen för den här ståltypen är koppar, fosfor, nickel samt 1,2% krom.

”Colour Rendering Index” är ett engelskt begrepp som motsvarar och överensstämmer med det begrepp som används i Sverige, Ra-index, (Rendering Average). Se Färgåtergivning.

Se Avskärmningsvinkel.

är ett sätt att redovisa ljusets ”modelleringseffekt” på människa eller föremål genom förhållandet mellan cylindrisk och horisontell belysningsstyrka. Cylindrisk belysningsstyrka redovisas som medelvärdet av vertikala belysningsstyrkor i ansiktshöjd från fyra riktningar, 0, 90, 180 och 270 grader. Definition: Det totala ljusflödet mot en böjd yta av en mycket liten cylinder placerad på en specificerad punkt dividerat med cylinderns yta redovisas i enheten lux (1 lux = 1 lm/ m2). Källor: Ljus & Rum, sid 100 och 134 samt En bok om belysning, Lars Starby, 2006.

En förhöjd brandrisk kan finnas i särskilt dammiga utrymmen där ljusarmaturer installeras. En armatur som är D-märkt innebär att den är designad för att möta krav på maximal yttemperatur +90°C.

”Digital Adressable Lighting Interface” är ett digitalt adresserbart protokoll som sedan flera år utgör internationell standard för digital ljusstyrning, primärt inom allmänbelysning. DALI tillkom från början för att skapa kompabilitet mellan olika fabrikat av HF-dimdon. Man ljusreglerar en enstaka armatur eller grupper av armaturer, från 100 % – 1%. Till varje krets ansluts upp till 64 driftdon och den styrutrustning som önskas. Inom kretsen bör styrutrustningen vara av ett och samma fabrikat. Vid programmering adresseras driftdonen och varje don får en unik adress. De 64 adresserna kan sedan delas in i 16 tändgrupper. Dessutom kan 16 ljusscener skapas. DALI-systemets tvåvägskommunikation med driftdonen ger också enklare driftkontroll med statusrapport från enskilda armaturer. Övergång finns för kommunikation med andra styrsystem, t.ex. DMX.

kallas effekten från direktverkande refektorarmaturer som från ett högblankt material koncentrerar ljuset inom en snäv vinkel med skarp gräns mellan ljus och mörker och ur flackare vinkel får armaturen att se helt släckt ut. Se även motsatsen Softlight.

Diffraktion är ett fysikaliskt fenomen som betyder böjning. Ljud- och ljusvågor böjs när de stöter på ett hinder eller en kant. När ljusvågor färdas genom en öppning böjs också ljuset, ju mindre öppning desto mer böjning. När öppningen är lika *våglängdens bredd (lambda λ ) fås ”sann” diffraktion. Ljusbilden blir på andra sidan ljusöppningen en breddad diffus centralbild, dvs utan skärpa med skarp avgränsning. *Våglängd är avstånd mellan repeterade delar av ett vågmönster.

Diffus har betydelsen oklar eller obestämd (Nationalencyclopedin) samt oskarp, oklar eller dunkel (Wiktionary). Inom belysningstekniken använder man ibland som grundljus diffuserande material som transmitterar och sprider ljus, t.ex. opaliserat glas eller dito plast. Ljusmiljön blir då ofta skugglös och ”diffus” och kan behöva kompletteras med klart, riktat tillsatsljus för både synuppgifter, upplevelse och omgivning. Motsatsen till diffus är klar, distinkt.

är ett nytt svenskt ord, ett praktiskt låneord från engelskan, som avser en genomlyslig, translucent och diffuserande del av en ljusarmatur. Det handlar oftast om ett bländskydd i form av en plan eller välvd skiva eller kupa av glas eller plast, vanligtvis i opalvit infärgning.

Dikroisk [dikroism], på engelska dichroic, innebär en form av ljusstrålning som är uppdelad genom olika ljusbrytning. En linjärt polariserad strålning absorberas i varierande hög grad, bland annat i polaroidmaterial. Det engelska ordet dichroic ser man ofta i samband med halogenlampor av kalljusreflektortyp (cool beam) där värmestrålning (IR) och ljusstrålning fördelas i var sin riktning, ljuset riktas framåt och ljusvärmen övervägande bakåt. En oavsiktlig men dekorativ, dikroisk effekt hos dessa kalljusreflektorlampor uppstår kring ljuskällans baksida där spektrats färger blir synliga i vissa betraktningsvinklar.

är den lilla apparat med vilken man ljusreglerar eller dimrar ljuskällan till ett högre eller lägre ljusflöde. En dimmer finns på armatur eller armatursladd eller så utgör den ofta rummets väggströmbrytare. Vid digital ljusreglering via sensor erbjuds alternativt små fjärrkontroller.

”Digital Multiplex” är en digital metod för ljusstyrning av LED, främst inom dynamisk upplevelsebelysning. Metoden DMX 512 innebär programmerad växling av ljusets färger och/eller intensitet, d.v.s. färgtemperaturer och ljusflöden samt rörelser Pan & Tilt. Metoden kommer från effekt- och scenbelysning (industristandard) men är idag vanlig även inom kommersiell och offentlig ljusplanering, inom- och utomhus. Man kan adressera 512 unika adresser per universum och ett nästan obegränsat antal ljuskällor. DMX har vanligtvis en upplösning av 8-bitar per adress som ger 256 steg från 0 – 100%. Normalt når man med DMX kabellängder uppåt 500 meter. Det är ett snabbt protokoll med data som skickas med 250 000 bitar per sekund jämfört med DALI som för vanlig belysning hanterar 1200 bitar per sekund. DMX kan med tilläggsutförande anslutas till bl.a. DALI-system.

står för US Department of Energy, en aktiv och mäktig politisk faktor på elmarknaden där staten nu satsar miljardbelopp för utveckling av energieffektiv belysning, bl.a. LED.

kallas det tilläggsutförande när en armatur har dragsnöre eller ”dragpinne” för dimring, digital ljusreglering, och tändning/släckning.

kallas de elektriska förkopplingsdon, små strömbegränsande elkomponenter, som behövs för drift av lysrör och alla övriga urladdningslampor, induktionslampor och LED. Från början var det en liten reaktor eller drossel med en lindad järnkärna. Reaktorn kombinerades i en armatur med en tändare och en kondensator. Dessa reaktorer, som kallas för magnetiska don, är under avveckling och har idag ersatts av elektroniska driftdon (för lysrör s.k. högfrekvensdon eller HFdon) som inneburit starkt förbättrade driftegenskaper för ljuskällorna och en betydande energibesparing. Bland annat har den nya tekniken underlättat ljusreglering av de flesta ljuskällor. Den snabba teknikutvecklingen har gett armaturtekniken en rad nya elektroniska komponenter med utländska namn som driver, konverter, transformer, power supply m.fl. De är alla till för att driva, styra, omforma eller transformera ström för att alstra ljus och samlas alltså under beteckningen driftdon. Se även HF-don.

kallas ibland de driftdon som behövs för att lysdioder (LED) skall fungera och alstra sin ljusstrålning. Andra vanliga fabrikantbenämningar för LED-driftdonen utöver driver är konverter, transformer eller helt enkelt power supply. Vi samlar dem alla under begreppet driftdon. I LED-sammanhang matar de ljuskällorna med likspänning (DC), något som skiljer sig från var vanliga nätspänning 230 V (AC) växelström. Driftdonen är antingen integrerade i armaturen eller monteras separat då de också kan driva flera armaturer. Den senaste typen av högeffektsdioder drivs med konstantström (för seriekoppling) i motsats till konstantspänning (parallellkoppling).

Jorden roterar runt sin egen axel och ger upphov till dag och natt, ljus och mörker. Det är ett livsvillkor som alla organismer, däribland människan, är beroende av. Nobelpriset i ” fysiologi eller medicin” 2017 skildrade sambandet mellan himlakroppars rörelser och molekylära svängningar i kroppens celler. Enklare uttryckt, man beskrev först bananflugans och därefter vår egen biologiska inre klocka och människans regelbundna cirkadiska dygnsrytm. Livet på jorden har fått anpassa sig efter vår planets rotation. Sedan urminnes tider har levande organismer varit beroende av dygnets skiftningar, av ljus och mörker. De flesta livsformer har haft lättare att överleva i vaket tillstånd när det är lättare att hitta föda. Sedan drog man sig undan då risken var som störst att bli attackerad. Människor, djur, växter och till och med vissa bakterier och encelliga organismer har alla en inre klocka som styr oss mer än vi anar. Detta 24-timmars system reglerar våra celler till rätt och hälsosam tidpunkt för varje organism. Var rädd om din egen dygnsrytm! Den är mycket viktig för den moderna människan, för vårt hälsotillstånd, biologiskt, fysiologiskt och mentalt. Den påverkar aktivitet, födointag, vila, sömn, blodtryck, temperaturer inklusive vår medicinupptagning. Dagsljusets skiftningar mellan ljus och mörker styr hormonbildningen, t.ex. stresshormonerna kortisol och sömnhormonerna melatonin. Förskjutningar i dygnsrytmen anses även kunna utlösa sjukdomar, till och med diabetes och cancer. Den cirkadiska biologin påverkar alltså flera olika sjukdomstillstånd och är nu världen över ett viktigt forskningsfält för vår hälsa. Man fortsätter också att kartlägga vår inre klockans mekanismer där ljus är så viktigt men där dagsljuset hittills ensamt påverkat styrning och reglering. I alla tider har människan utvecklats i dagsljusets spektrala strålning. Det elektriska ljuset har inte lyckats uppnå liknande nyttiga egenskaper förrän nu, då det nya LED-ljuset visar sig kunna efterlikna dags- och solljusets heltäckande spektrum av naturliga våglängder. Det har människan saknat i sina inomhusmiljöer där man vi numera vistas allt större del av dygnet. I början av 2000-talet upptäcktes den ”tredje receptorn” i form av ny celltyp, IpRGC, på människans näthinna, s.k. ganglieceller. Till skillnad från ögats synceller har den ingenting med seendet att göra utan registrerar ljuset för synkronisering med den inre klockan. Dessa ganglieceller förmedlar ljusstrålningen som elektriska signaler, ”icke-visuell” information, till den suprachiasmatiska kärnan i hjärnan (SCN) som sedan justerar hela systemet. Åren innan 2000-talet skedde ytterligare en viktig upptäckt, den Nobelprisbelönade blå lysdioden. Den kunde, kompletterad med röda och gröna dioder, alstra det nya vita LED-ljus som sedan dess utvecklats till att vara av stor betydelse för oss. Ett vanligt alternativ till denna färgblandning RGB från färgade dioder är att komplettera blå lysdioder med tillsatser av lyspulver i olika färger. Där saknar man dock den ljuskvalitet som ett mer heltäckande spektrum i nytt LED-ljus idag erbjuder. Not: Egentligen heter det cirkadiansk då ordet härstammar från latinets cirka som betyder omkring och dies som betyder dag. Den ”svengelska” ordformen cirkadisk har blivit vanligare.

är ett uttryck som används vid modern ljussättning. Det innebär att man varierar ljusets intensitet och färg som en anpassning till den verksamhet och de aktiviteter som planeras på olika ställen vid valda tidpunkter. Detta kan ske spontant, individuellt eller manuellt alternativt med hjälp av digital styrning och programmering som precis som i teatervärlden skapar ”storyboards” med alternativa, förprogrammerade ljusscenerier. Dagsljuset är som vanligt en förebild. Den variation av ljusnivåer och färgtemperaturer som sker successivt under dagen, från tidig morgon till mörkrets inbrott, kallas dynamisk och är något att efterlikna. Vi människor är ursprungligen programmerade för dynamiskt ljus där vissa våglängder kan stimulera och aktivera medan andra kan sprida lugn och avkoppling.

Elektrisk effekt mäts i watt (enhet=W) som avser den energi som används per tidsenhet. För lysrör, övriga urladdningslampor samt LED kallas en armaturs sammanlagda elanvändning inklusive driftdon för systemeffekt. Ett högre watt-tal innebär mer värmeutveckling och högre kostnad än ett lägre. Att välja en lägre effekt kan vara energieffektivt men ännu bättre är att hushålla med installerad effekt och minska elbehovet genom att begränsa användningstiden, antalet kilowattimmar (kWh). Släck eller dämpa därför alltid det ljus som inte behövs för tillfället. Enheten har fått sitt namn efter den skotske uppfinnaren James Watt, 1737-1819.

står för Elektriska Installatörsorganisationen där många installationsföretag återfinns. Tidskriften Elinstallatören kommer varje månad.

Ekodesign. Energimärkning. EPREL. Från EU har det kommit nya lagar med nya eller reviderade och miljöanpassade ekodesignregler som alla trätt i kraft den 1 september 2021. För belysningsarmaturer avses endast de elektriska ljuskällor som levereras i eller med armaturen. Samtliga EU:s medlemsstater omfattas av direktivet som ställer speciella krav på genomförandeåtgärder för produkter, funktioner och komponenter.

Gemensamt syfte är att förbättra ljusets och produkternas resurseffektivitet och miljöprestanda under en hel livscykel samt att ytterligare höja ljuskällornas kvalitet. Kraven på funktion och information har skärpts i de nya ekodesignreglerna, bland annat på hållbarhet inom produktion, användning och återvinning. Genom att effektivt ta hand om uttjänta produkter minskar eller eliminerar man risker för farliga ämnen. Samtidigt förbjuds de mest energi- och resurskrävande produkterna. En ny EU-metod för att mäta livslängd på ljuskällor med nära halverad testtid har införts i september 2021. För att inte energibesparing inom belysning ska ske på bekostnad av ljuskvalitet ingår nu kvalitetskrav. Vid CE-märkning av produkter måste aktuella krav vara uppfyllda och väl dokumenterade. De nya ekodesignkraven anger gräns för hur mycket en ljuskälla får flimra. Den skall också enkelt kunna bytas ut i armaturen. Varje armatur skall kunna repareras på ett fackmannamässigt sätt. En viktig nyhet är EPREL som är gemensam produktdatabas, (European Product Registry for Energy Labelling), i en ny och utvidgad form för energimärkning av ljuskällor. EPREL erbjuder ett heltäckande register över EU-marknadens alla ljuskällor som finns till försäljning, energimärkta och registrerade för högsta tillåtna energianvändning. Energimärkningens nya QR-kod underlättar information från registret. EU-kommissionen svarar för utvecklingen av databasens tekniska plattform som ska stå färdig senast den 1 mars 2023. Tidigare energimärkning med skalan A+++ till D ändras och ersätts med skalan A till G. Färgerna på pilarna förblir desamma. Ny emballage-etikett infördes från 1 september 2021.  OM ENERGIMÄRKNING OCH EPREL Leverantör eller importör ansvarar för att lägga in obligatorisk teknisk dokumentationen för ljuskällor.

1.    Belysningsarmatur som säljs utan ljuskälla ska inte energimärkas eller registreras i EPREL. För medföljande ljuskälla krävs registrering.
2.    Belysningsarmatur som säljs med löstagbar ljuskälla ska inte energimärkas och behöver inte registreras i EPREL. För medföljande ljuskälla krävs energimärkning och EPREL-registrering.
3.    Belysningsarmatur som säljs med ljuskälla som inte går att testa separat räknas i sin helhet som ljuskälla enligt Energimärkningsförordningen för ljuskällor (EU 2019/2015) och kräver energimärkning och EPREL-registrering.
4.    Ljuskällas energianvändning anges i kilowattimmar om lampan är tänd i 1000 timmar Detta motsvarar att lampan är tänd i ungefär 2 timmar och 45 minuter varje dag i ett helt år.

är ett miljöservicebolag utan vinstintresse som ägs av nitton branschorganisationer inom de branscher där man importerar, tillverkar eller säljer elprodukter i Sverige. Företagen betalar en differentierad avgift efter försäljningsvolym och produkt. Från mottagningsstationerna transporteras elprodukterna sorterade till specialiserade anläggningar för återvinning. Ett omfattande producentansvar har funnits i svensk lag sedan juli 2001. Deponering och förbränning av dessa produkter utan föregående behandling är något som lagen förbjuder.

är en vanlig ytbehandlingsmetod som används för att ge aluminiumprodukter ett skyddande ytskikt och ökad beständighet mot korrosion. Det används även för infärgning, struktur och dekor på ytor, för beständig färg och glans, som elektriskt isolerande skikt eller som ytbeläggning före limning eller lackering. Eloxering är en elektrokemisk process som förstärker det naturliga oxidskiktet. Ett ord som också används för samma process är anodisering.

EML är förkortningen för Equivalent Melanopic Lux vilket fritt översatt till svenska betyder Motsvarande Melanopisk Belysningsstyrka. Enheten föreslogs ursprungligen av Lucas med flera i artikeln "Measuring and using light in the melanopsin age" som publicerades i Trends in Neuroscience, Jan 2014 och används i WELL för att beskriva nivåer för cirkadisk stimulans i en belysningsanläggning. EML beräknas genom att belysningsstyrkan vertikalt i ögonhöjd, Ev, multipliceras med en faktor, R. Faktorn R tillhandahålls av ljuskälle- eller armaturleverantören och kan ses som en översättningsnyckel för visuellt ljus till biologiskt ljus. EML = Ev x R

SS-EN 12464-1:2021 är ett dokument som tas fram av SIS - svenska institutet för standarder. SIS är en del av ISO och CEN som är nätverk av experter som arbetar med att skapa internationella standarder. I SS-EN 12464-1:2021 specificeras alla belysningskrav som gäller för arbetsplatser inomhus, det finns också en standard för arbetsplatser utomhus. Belysningen kan komma både från dagsljus och/ eller elektrisk belysning och ska möta de behov människor med normal eller korrigerad syn har av synkomfort och synprestation vid sin arbetsplats. Se mer om standarden och information om vad den innebär och innehåller: SVENSK STANDARD · SS-EN 12464-1:2021 Ljus och belysning - Belysning av arbetsplatser - Del 1: Arbetsplatser inomhus
Ljus & Rum är en samling riktlinjer som används som ett arbetsverktyg för ljusplanerare och alla som är involverade i byggprojekt. Ljus & Rum tas fram av Belysningsbranschen med stöd från Energimyndigheten och Bertil & Britt Svenssons Stiftelse för Belysningsteknik. När den svenska standarden SS-EN 12464-1:2021 uppdaterades har också Ljus & Rum fått en ny utgåva (nr 4) och den kan beställas från Ljuskultur.

(European Norms Electrical Certification) är ett frivilligt, betryggande certifieringsmärke för armaturer och komponenter inom EU samt ytterligare några europeiska länder. Innebörden är att pro-dukten uppfyller alla europeiska säkerhetsfordringar, att tillverkaren har ett kvalitetssystem motsvarande lägst EN 29002 (ISO 9002), att tillverkaren har verifierad produktionskontroll och att produkten är provad och certifierad av ett fristående, numrerat certifieringsorgan, t.ex. IMQ Italien (03), VDE Tyskland (10) och Semko Sverige (14).

Den europeiska organisationen Lighting Europe i Bryssel och EEPCA (European Electrical Products Certification Association) har introducerat en ny certifiering, Enec+. Det nya certifieringsmärket omfattar belysningsprodukter inklusive LED-armaturer. Med Enec+ bekräftas riktigheten av produktens initialt angivna egenskaper och prestanda. Det befintliga Enec-märket, som sedan 20 år används i 21 europeiska länder för mer än 85 000 produkter är en etablerad, accepterad och betryggande certifiering av att produkten uppfyller europeiska säkerhetsförreskifter, att tillverkaren har ett kvalitetssystem motsvarande lägst EN 29002 (ISO 9002), att tillverkaren har en certifiererad produktionskontroll samt att produkten är provad och certifierad av ett fristående, numrerat certifieringsorgan. Med det nya märket Enec+ vill den europeiska belysningsbranschen fokusera på en högre, jämnare och trovärdig kvalitetsnivå på belysningsprodukter, något synnerligen aktuellt inom det nya LED-området .

är en fysikalisk storhet som enligt Nationalencyclopedin (NE.se) definieras som förmågan hos ett fysiskt system att utföra ett arbete, ”alltifrån en stjärnas explosion till en tanke”. Energin mäts i joule (J). I kommersiella sammanhang, t.ex. för ljus och värme i fastigheter, används dock enheten kilowattimmar (kWh). Energi= effekt x tid. Energi per tidsenhet kallas effekt. Effekt mäts i joule per sekund (J/s), som benämnes watt (W). Energiprincipen är en empirisk fysikalisk lag. Lagen säger att energi inte kan förintas eller nyskapas. Uttrycket energiförbrukning innebär helt enkelt att energi omvandlas från en form till en eller flera andra energiformer. Exempel på sådana olika slags energiformer är mekanisk, elektrisk, magnetisk, termisk och kemisk energi, strålnings- eller kärnenergi.

Om Ekodesign. Energimärkning och EPREL.

 OM ENERGIMÄRKNING OCH EPREL 1. Leverantör eller importör ansvarar för att lägga in obligatorisk teknisk dokumentationen för ljuskällor. 2.Belysningsarmatur som säljs utan ljuskälla ska inte energimärkas eller registreras i EPREL. För medföljande ljuskälla krävs registrering. 3.Belysningsarmatur som säljs med löstagbar ljuskälla ska inte energimärkas och behöver inte registreras i EPREL. För medföljande ljuskälla krävs energimärkning och EPREL-registrering. 4. Belysningsarmatur som säljs med ljuskälla som inte går att testa separat räknas i sin helhet som ljuskälla enligt Energimärkningsförordningen för ljuskällor (EU 2019/2015) och kräver energimärkning och EPREL-registrering. 5. Ljuskällas energianvändning anges i kilowattimmar om lampan är tänd i 1000 timmar Detta motsvarar att lampan är tänd i ungefär 2 timmar och 45 minuter varje dag i ett helt år. Se bakgrund och läs mer här:  Ekodesign. Energimärkning. EPREL.

se "Power over Ethernet"

är ett samlat begrepp för styr- och övervakningssystem i fastigheter av till exempel belysning, värme, ventilation och säkerhet. Det ger både en överblick och gör det enklare att underhålla och optimera olika delar. Inom det här området sker en snabb utveckling i takt med behovet av energieffektivisering. Fastighetsautomation (BMS, Building Management System) består av tre komponenter: Hårdvara, mjukvara och nätverksprotokoll. Som stöd för upphandling av fastighetsautomation har SKR (Sveriges kommuner och regioner) och Offentliga fastigheter har tagit fram en rapport om digital fastighetsautomation. Du kan läsa mer i den om vilka risker och möjligheter som finns. Ladda ner rapporten Digital fastighetsautomation här.

Flimmer, eller ljusmodulation, från ljuskällor och armaturer kan orsaka tydliga besvär som huvudvärk och ögonbesvär. Experter bedömer också att det osynliga flimret påverkar vårt nervsystem och därmed kan utgöra en bidragande faktor bakom mer svårdefinierade symtom på stress och elöverkänslighet. Flimmer tillför ingenting positivt och ska absolut undvikas i våra ljusmiljöer enligt Arbetsmiljöverket skrift Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2). Traditionellt förekommer flimmer i äldre belysningsanläggningar där lysrör och andra urladdningslampor drivs med äldre typens elektromagnetiska driftdon. Nätfrekvensen på 50 hertz (Hz) genererar lätt ett oönskat flimmer som kan uppfattas besvärande. Man slipper störande flimmer när belysningen drivs med frekvenser över 150 Hz. Någon exakt gräns finns inte eftersom människor uppvisar olika känslighet. Dagens lysrör drivs av HF-don, elektroniska högfrekvensdon med frekvenser över 30 kilohertz (kHz). Många andra urladdningslampor, som t.ex. metallhalogen, drivs också numera ofta med elektroniska driftdon vilket eliminerar eller reducerar flimret. Detta spar dessutom energi och förlänger ljuskällans livslängd jämfört med äldre teknik. De flesta glödlampsersättare som lysrörslampor (s.k. lågenergilampor) och bra LED-lampor anses numera vara flimmerfria. LED-lampor för ljusreglering bör vara utförda för pulsbreddsmodulering (PWM) eller amplitudmodulering. Den förstnämnda väljs för att ljuspulsfrekvensen från driftdonet på reglerad nivå inte ska understiga 300 Hz. Den mer vanliga amplitudmoduleringen är ett flimmerfritt alternativ med strömreglering som genereras analogt eller digitalt. Flimmer kan dock uppstå även i en modern LED-installation. Detta beror oftast på att enklare LED-moduler i LED-armaturer, och även LED-lampor (retrofit) med integrerade driftdon, kan kopplas direkt på nätspänning 230V. Det kan också handla om LED-armaturer med sämre, externa driftdon eller en kombination med ljusstyrning (dimring), i synnerhet vid fasreglering och vid lägre reglernivåer. Exakt vad som orsakar ett upplevt flimmer i en modern LED-installation är inte alltid lätt att veta. Det kan innebära ett omfattande och tidödande arbete att spåra. Flimmer eliminerar man bäst genom att välja bra och uppdaterade produkter från en erfaren leverantör.

är ett vetenskapsområde inom biologin som behandlar effekterna avenergistrålning på levande varelser. Dit hör bland annat den fotonstrålning som vi tillvardagskallar ljus eller synstrålning (380-780 nm) och dess angränsande spektralområden av elektromagnetisk strålning, till exempel IR och UV.

Vetenskapen om mätning av ljus i termer av hur det mänskliga ögat upplever ljusstyrkan. Mätning av ljus sker ofta med hjälp av ett system av storheter som är SI-anslutet men som inte bygger på vanliga storheter som meter, kilo, sekund etc. Här handlar det om strålningseffekt mätt i watt (energi/tid). Den här storheten kallas strålningsflöde. Källa: KTH och Wikipedia.

kommer från det grekiska ordet phos som betyder ljus. Definitionen är ljuskvantum. Fotoner är det elektromagnetiska fältets minsta energikvantum. När fotonstrålning når våra ögon så uppstår optiska bilder på näthinnan. Dessa avläses av synceller varvid synsinnets komplexa tolkningsprocesser påbörjas. Det som vi till vardags kallar ljus och ljusstrålning är i fysikalisk mening elektromagnetiska fotonflöden inom syngrundande spektralområden 380-780 nanometer.

är ett vetenskapligt teknikområde inom fysiken som behandlar alstring, manipulation, överföring, detektion och användning av ljus (Nationalencyklopedin). Det vi kallar ljus är egentligen osynliga fotoner, det elektromagnetiska fältets allra minsta energikvantum (Annells Liten ordbok). Fotoniken möjliggör Internet och bland annat mobiltelefoni. EU framhåller fotonik som de sex viktigaste och mest strategiska teknikområdena. Ljus och fotonik har tillsammans sedan 2000-talets början belönats med sju Nobelpris (Photonic Sweden).

Energistrålningen från en ljuskälla består av osynliga fotoner som kallas ljus. Strömmar av fotoner stimulerar vårt synsinne som via synnerv och omkopplingsstationer i mellanhjärnan förmedlar informationen genom nervsignaler till hjärnans syncentrum för analys och tolkning. I ögat finns två typer av ljuskänsliga receptorer för seendet, tappar och stavar. Totalt har vi omkring 130 miljoner receptorer varav cirka 7 miljoner är tappar. Dagseende är vårt seende när är vårt seende när ögats tappar uppfattar fotonstrålningen (ljuset) vid högre belysningsnivåer med luminanser över 3 cd/m2. Tapparna reagerar enligt sin känslighetskurva på dagsljus och högre belysningsnivåer och reagerar på färger och detaljer. Optimal våglängd för vårt dagseende är 555 nanometer, ett gulgrönt ljus. Det ljuset ger maximalt ljusintryck under dagsljusa förhållanden. Forskning tyder på att man genom att förbättra ljusets spektrum väsentligt kan minska energiförbrukningen utan att försämra synförutsättningarna. Luxmätare är normalt kalibrerade för vårt fotopiska tappseende. Se även Mesopiskt seende (skymningsseende)  och Skotopiskt seende (nattseende).Skotopiskt seende (nattseende)

Fresnel-lins är en kvalificerad typ av lins som tillkom för användning i fyrtorn istället för skrymmande och svårtillverkade paraboliska reflektorer. Linserna var fem gånger mer effektiva men styckpriset var också på 1850-talet 12 000 dollar. Linserna av glas, eller idag plast, har en serie koncentriska ringar som samlar ett kraftigt, parallellt strålknippe med lång räckvidd. De förekommer fortfarande i moderna armaturer men används huvudsakligen för trafiksignaler, inom scenbelysning och i kameror. Konstruktören var en fransman, Augustin Jean Fresnel och året var 1821.

Se Färgtolerans.

Färgtemperatur är en fysikalisk definition för ljusets färg som mäts och redovisas som ”absolut temperatur”. Den anges inte, likt celsiusskalan, i grader (°) utan enbart i enheten kelvin (K). Kelvinskalan börjar på den absoluta nollpunkten, vilket är den lägsta temperatur som teoretiskt går att uppnå. Denna motsvarar minus 273,17 grader Celsius. Graderingen följer sedan celsiusskalan linjärt så att noll grader Celsius är lika med 273,17 kelvin (0˚C = 273,17 K). Dagsljus, eldsljus och glödljus, även halogenljus, är ”temperaturstrålare” som alstrar ljus genom upphettning. Värmekällans egen temperatur redovisas som ljusfärg i kelvin (K), för glödlampor och halogenlampor vanligtvis 2700K och 3000K. För övriga ljuskällor som inte är temperaturstrålare, urladdningslampor (t.ex. lysrör) och LED-ljus (lysdioder), beräknar man ljusfärgen med en matematisk och grafisk beräkning. Resultatet kallas korrelerad färgtemperatur (CCT, Correlated Colour Temperature). Korrelerad = ”ungefär överensstämma med”. Beräkningen sker med hjälp av CIE:s* färgtriangel där man för andra ljuskällor än temperaturstrålare fastställer ljusets x/y-koordinater och därmed får korrelerad färgtemperatur. I praktiken använder man i dagligt bruk en förenklad kategorisering av ljuskällor i de tre vanligaste ljusfärgerna som då kallas varmvit 2700-3000K, vit 3500-4000K och kallvit 5000K, den senare ibland missvisande benämnd ”dagsljus”. Korrelerad färgtemperatur är ett konstruerat begrepp som inte ger exakt information om ljuskällans färg. Två ljuskällor i närliggande färgnyanser kan få ett och samma kelvintal. Metoden klarar helt enkelt inte skillnader i färgtriangelns Y-axel och är otillräcklig som kvalitetsparameter. Bästa användning av metoden är sannolikt att beskriva upplevelser av varmare eller kallare ljusfärger omkring kelvinskalans 2700K, 3000K och 4000K. I CIE:s färgtriangel, fortfarande aktuell trots sitt ursprung från 1930-talet, hittar man den ”svarta kroppens kurva” (Plancks kurva) som illustrerar hur en massiv järnklump upphettas, först svagt röd sedan ljusare röd, därefter successivt rödgul, gul och gulvit. Med en tänkt uppvärmning till 20 000 kelvin skulle färgen bli lika blå som en klar norrhimmel. För mer exakt färgbestämning av ljus använder man färgtriangelns X/Y-koordinater. Det nya LED-ljuset ökar starkt över hela världen. Vanliga enkla lysdioders ljusfärger specificeras i korrelerad färgtemperatur. Men numera finns också ett LED-ljus av högre kvalitet avsett för människans arbetsplatser och för varje ljusmiljö där bästa färgåtergivning av människa, miljö och föremål eftersträvas. Det handlar om det dynamiska och programmerade LED-ljus vars spektrala strålning liksom sol och dagsljus innehåller så gott som alla våglängder i ett heltäckande, naturligt spektrum. Här blir begreppet korrelerad ljusfärg otillräckligt och missvisande. *) CIE = Commission Internationale de l'Éclairage, Internationella belysningskommissionen i Wien

är en viktig faktor för ljuset från närliggande ljuskällor. Moderna ljuskällors ljusfärg definieras som korrelerad färgtemperatur i enheten kelvin (K). Ibland uppstår oönskade inbördes färgskiftningar i ljuset trots ett identiskt kelvintal. Detta kan vara särskilt märkbart när närliggande ljuskällor belyser samma vita yta. Glödljuset inklusive halogenglödljuset omfattas inte av problemet men däremot LED, lysrör och metallhalogen. För uppkommande färgskillnader konstruerade den amerikanske forskaren Mac Adam på1940-talet ett kvalitetssystem kallat SDCM, Standard Deviation of Colour Matching. Vid eller på ”den svarta kroppens kurva” inom CIE:s kromatiska färgtriangel samlade han närliggande färgkoordinater i s.k. Mac Adam-ellipser. Ju mindre avstånd mellan punkterna, ju mindre färgavvikelse. Avstånden redovisas i ”steg” 1 - 10. Steg 1-4 anger obetydliga avvikelser, vid överstigande antal steg riskeras däremot färgskillnader som kan uppfattas oacceptabla. Enligt den nya produktstandarden skall SDCM-värde redovisas dels initialt, dels för det antal brinntimmar som svarar mot 25% av ljuskällans livslängd, dock max. 6000.

En ljuskällas färgåtergivning är mycket viktig för ljusets kvalitet. Glödlampor och halogenlampor är temperaturstrålare med ett kontinuerligt spektrum och har liksom dagsljuset per definition en ”perfekt” färgåtergivning. Övriga ljuskällor som lysrör, urladdningslampor och lågkvalitets-LED har ett diskontinuerligt spektrum med brister i sin förmåga att återge färger naturligt. För att redovisa ljuskällors färgåtergivningsförmåga används internationellt CIE:s Ra-index där en testljuskälla jämförs med en referensljuskälla, bägge temperaturstrålare. För ljuskällor inom urladdnings- och luminiscensljus, gör man istället en beräkning enligt en fastställd formel. ”Ra-index är måttet på i vilken grad den psykofysiska färgen hos ett objekt belyst av den testade ljuskällan överensstämmer med den hos samma objekt i referensljuskällans ljus med lämplig hänsyn tagen till den kromatiska adaptionen”. CIE 1974 Färgåtergivningsförmågan redovisas alltså i ett Ra -index (Rendering Average), på engelska benämnt CRI (Colour Rendering Index). Naturlig färgåtergivning med högsta index 100 gäller för dagsljus liksom för glödljus från glödlampor och halogenlampor. Indexvärden 90-100 innebär mindre färgavvikelser som kan vara svåra att upptäcka. Dessa index väljs i miljöer där upplevelser av naturliga färger eftersträvas. För inomhusmiljöer där ”människor vistas” föreskrivs generellt ett minimivärde på Ra80. Utomhus används minimivärdet Ra70. Generellt gäller att avvikelser upp till fem enheter på indexskalan är svåra att upptäcka för otränat öga. Observera att en rättvis jämförelse mellan olika ljuskällor förutsätter samma eller närliggande färgtemperatur i kelvin (K). Ra-metoden bygger på jämförelser av åtta utvalda standardfärger som belyses med testljuskällan och en idealisk referensljuskälla i samma färgtemperatur. Metoden har vissa brister, bland annat kan man inte utläsa hur varje testfärg förändras. Ljuskällor med samma färgtemperatur och Ra-index kan upplevas återge färger olika. De utvalda åtta referensfärgerna kritiseras ibland för att vara lite väl medelmättade och bleka pastellfärger. För mer mättade färger skulle förmodligen vissa ljuskällor få ett lägre index. Ra-metoden kan med fördel kompletteras med sex utvalda, mättade kulörer i rött, blått, gult och grönt. Speciellt den röda färgen (R8) visar sig viktig att återge på ett naturligt sätt när det gäller belysning av konst-och modemiljöer, exponering av färgade föremål och i miljöer där dagsljus är dåligt förekommande. Ra-metoden med test av 14 färger benämns R14. Inom LED-ljus finns stor kapacitet att återge färger naturligt men det förutsätter den höga diodkvalitet som man normalt väljer till allmänbelysning. Från flera utländska undersökningar rapporteras att LED:s färgåtergivning faktiskt upplevs bättre än vad dess beräknade Ra-index tyder på. De traditionella ljuskällor som fortfarande är vanliga, lysrör och övriga urladdningslampor, uppvisar varierande avvikelser i sin färgåtergivning. Flera av dem har dock utvecklats under senare år och finns även med Ra-index över 90 som indikerar ”utmärkt färgåtergivning”. Flera utredningar pågår ute i världen för att utveckla effektivare metoder för att redovisa färgåtergivning men fortfarande gäller Ra-metoden. En alternativ metod är ”Color Quality Scale / CQS” som tagits fram av The National Institute of Standards and Technology i USA, och som kanske kan leda till en standard som mer korrekt redovisar den faktiska färgåtergivnings-förmågan.

”något som släpper igenom ljus men som man ser oskarpt igenom” (NO). Ett alternativ som fungerar är translucent, som är ett låneord från engelskan.

eller transparent (se även detta ord), är något ”som släpper igenom ljus och som man kan se klart igenom” (NE).

Att gestalta, forma eller utforma en miljö är vanligtvis arkitektens ansvar. Den allra viktigaste komponenten är ljuset i rummet, oavsett innerum eller uterum. Vilken sorts ljus vi använder är liksom dess placering helt avgörande för den tänkta miljön. Ljusets största betydelse är för seendet med både detaljseende och synupplevelser.  Ljusets gestaltning av rum och miljö kallar vi ljusplanering eller ljusdesign. Dagsljus och konstljus, tillsammans eller var för sig, förväntas skapa god ljusmiljö med viktiga skuggor, färger, kontraster, former, dimensioner och texturer. Belysningens utformning måste ske med optimal ljuskvalitet inom ramen för miljöhänsyn med ett effektivt energiutnyttjande. Flera av ljusets viktiga egenskaper är inte visuella, mätbara eller beräkningsbara. De måste bedömas och utvärderas. Med belysningen skapar vi rummets atmosfär som harmonisk eller disharmonisk, stimulerande eller lugnande, attraktiv eller tråkig. Inom professionell ljusdesign är rummets osynliga atmosfär en känslig och komplex men viktig uppgift. Modern ljusforskning har introducerat HCL, Human Centric Lighting, där ljusets icke-visuella egenskaper får betydelse för ljusgestaltning. Ljusets spektrala sammansättning i ett kontinuerligt spektrum är inte bara viktigt för att återge naturtrogna färger, det påverkar också människans hela dygnsrytm. Därmed kan ljuset i rätta proportioner medverka till stimulans, avkoppling, sömn, hälsa och allmänt välmående.

Glödlampor och halogenlampor (nätspänning eller ”lågvolt”) är termostrålare där det ”äkta” ljuset alstras i ett kontinuerligt spektrum genom upphettning av en glödtråd. Dess spektrala sammansättning bestäms av dess temperatur. På grund av dess ineffektivitet och därmed för hög energianvändning har glödlampor slutat att tillverkas och importeras både inom och utom Europa. Halogenlampor finns tillsvidare kvar.

är ett begrepp som används bl.a. inom området ljusarkitektur avseende fördelning av ljus och skugga. En gradient mildrar skarpa gränser i ljusheten och kan därmed reducera eller mjuka upp ljusmiljöns kontrastbildning och störande bländning. Ofta innebär ordet gradient en ”förändring i en viss riktning”, ofta lutning, ”för en i rummet variabel storhet”, till exempel luminans (ljushet), lufttryck, temperatur”. I samband med ordet djupseende skriver Nationalencyclopedin: ” Varje mönstrad yta med utsträckning i djupled motsvaras, i det optiska mönstret vid våra ögon, av ett område med gradvis ökande mönstertäthet. Oberoende av om mönstret är grovt eller fint anger takten och riktningen i täthetens förändring, texturgradienten, den orientering (lutning) ytan har i rummet. Sådana gradienter, och hur de i sin tur förändras, ger en skulpterande information om omgivningens former.” Citat från http://www.ne.se, 17.01.20

är ett samlingsnamn för grundämnena fluor, klor, brom, jod och asta. Se Halogenlampor.

Ett vanligt krav idag är att ledningar och kablar skall vara halogenfria då de annars vid brand kan orsaka korrosionsskador på elektrisk utrustning som ofta är större än de som orsakas av själva branden. PVC t.ex. är en klorförening och är därför inte halogenfri. Även flamskyddsmedel består ofta av halogen föreningar. I ett miljövänligt installationssystem bör både rör och anslutningsdetaljer vara helt fria från PVC, halogener, aluminium samt bly och kadmium. (Källa: Protec Systems AV) forts nästa sid NR 1 NOVEMBER 2008 - SID 2/ 8 forts Halogenfri Joule (J) är SI-enheten för arbete eller energi. 1 J definieras som den mängd arbete som utförts när en kraft på 1 newton förflyttas en sträcka på en meter i riktning mot kraften. Joule har namngetts efter den engelska fysikern James Prescott Joule (1818-89). Watt är SI-enheten för effekt. 1 W definieras som den effekt som genereras av 1 joule under en sekund. Watt har namngetts efter den skottska ingenjören James Watt (1736-1819).

Halogenlampor alstrar glödljus och erbjuder som alternativ till glödlampor ett högre ljusutbyte, ett varmvitt ljus som är något vitare och längre livslängd. Halogenlampor finns för både nätspänning och lågvolt, antingen rundstrålande eller som reflektorlampa för riktat ljus. De rundstrålande lamporna ser till det yttre ut precis ut som traditionella, klara glödlampor. Halogentekniken är en vidareutveckling av glödlamptekniken som gjort det möjligt att öka livslängd och ljusutbyte. Tekniken innebär att man tillför halogener till fyllnadsgasen, vanligen brom eller jod, som gör att förångad wolfram återförs till glödtråden när de träffar ytterkolvsglaset. Fördelen med detta är att ingen svärtning av ytterkolven sker. En förutsättning är att temperaturen på glaset är högre än 260º C. För att kunna uppnå denna temperatur krävs att ytterkolven är liten och kompakt. Tekniken medför att man får både ett högre ljusutbyte, 28 lumen per watt (lm/W) och en livslängd på 2000-5000 timmar. Det högre ljusutbytet är resultatet av en högre glödtrådstemperatur som också ger ett något vitare varmvitt ljus med färgtemperaturen 2900 – 3200 kelvin (K). Halogenlampor är temperaturstrålare och har en utmärkt färgåtergivning med Ra-index 100. Senaste utveckling är den energibesparande IRC-tekniken, som består av ett IR-reflekterande skikt som återreflekterar värmen in i lampan. Det medför att mindre energi åtgår för att hålla glödtråden vid önskad temperatur vilket höjer verkningsgraden och förbättrar livslängden.

är ett grundläggande material i dagens elektroniska apparater, bland annat i dioder och transistorer. En halvledare leder inte ström lika bra som en ledare men om man i halvledarmaterialet ökar elströmmen genom elektronerna så ökar energin och därmed ledningsförmågan högst väsentligt. Genom att tillföra ytterligare halvledare som galliumarsenid (GaaS) och indiumfosfid (InP) uppstår fotoner som i sin tur alstrar syngrundande ljus. Denna metod används för lysdioder och även för lasrar och detektorer. Källa:Wikipedia

”Human Centric Lighting” är ett ämnesområde som får allt större betydelse, främst inom all arbetsmiljö med skolor och professionell verksamhet. Det handlar om belysningens konstaterade inverkan på människans välbefinnande, humör och hälsa och därmed på vår prestationsförmåga med åtföljande omfattande ekonomisk betydelse. Man vill fokusera på en ljusplanering som stödjer positiva, emotionella och biologiska effekter på människan inklusive en bättre rehabilitering inom vården med förebyggande av t.ex. kroniska sjukdomar. Enligt aktuella beräkningar kan detta område komma att få stor tillväxt, inom Europa sju procent av belysningsmarknaden. Information om ny ljusteknik, speciellt inom LED, har dominerat de senaste åren samtidigt som modern forskning allt mer kommit att fokusera på ljuset och vår hälsa, koncentrationsförmåga, säkerhet och effektivitet. Läs mer om HCL Human Centric Lighting och ljus för människor

är SI-enhet för frekvens, ett förlopp som är periodiskt med tiden, tidigare mer känt som periodtal eller svängningstal. Den sinusformade växelströmmen i europeiska elledningar har frekvensen 50 Hz. En hertz (1 Hz) är lika med en svängning per sekund. Även ljusets flimmer anges i hertz liksom radiovågor m.m. Som större enheter används även kHz, MHz och GHz, kilo-/ mega och gigahertz. För högfrekvensdrift av moderna lysrör med HF-don används vanligen frekvenser på 30-40 kHz. Enheten hertz är uppkallad efter den tyske fysikern Heinrich Hertz, 1857-1894.

Hybridoptik är ett begrepp som används inom ljustekniken. Definitioner varierar hos olika producenter men ordet avser vanligtvis en kombination av armaturreflektor och lins i ett konstruktivt samspel mellan lins- och reflektoroptik.  Med hybridoptik förstärker man, formar och styr ljuset för att uppnå samordnad effektivitet, precision, fokusering och komfort. Själva ordet hybrid* innebär enligt SAO ”alstrad av två skilda arter” och optik* är ”vetenskapen om ljuset”.

International Atomic Energy Agency, på svenska Internationella atomenergiorganet, med säte i Wien, är en organisation inom FN som arbetar för ”säkerhet, vetenskap, teknologi, kärnämneskontroll och verifikation”. Det är IAEA som utfärdar regelverket med säkerhetsstandarder och gränsvärden för hantering och användning av ämnen som avger strålning. Exempel på produkter där sådana ämnen ingår, även om i mycket små doser, är elektriska ljuskällor för belysning. Dessa ämnen som strålar får endast användas i produkter som innebär större fördel för människor och miljö än den eventuella skada som de kan orsaka. Medlemmarna i den europeiska belysningsbranschens samarbetsorganisation Lighting Europe har deklarerat att alla deras produkter uppfyller IAEA:s kriterier för strålning. IAEA tilldelades 2005 Nobels fredspris.

står för the International Association of Lighting Designers, en välrenommerad, amerikansk organisation sedan 1969 med säte i Chicago. Medlemmar finns numera i flera världsdelar. I Europa har IALD under 2014 påbörjat aktiviteter, bl.a. med en större ljuskonferens i Berlin samt i Sverige med ett samarbete med det årliga evenemanget Light in Alingsås. IALD vill medverka till höga kvalitetsnivåer och globala standarder för den växande yrkesprofessionen Lighting Designer.

International Energy Agency (på svenska Internationella energirådet) grundades 1974 som en fristående organisation inom OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development). Viktigaste mål är att begränsa klimatförändringar genom att bl.a. minska samhällets oljebehov. IEA med säte i Paris fungerar som politisk rådgivare till 29 medlemstater, bland annat USA, Australien, Japan samt en stor del av EU med Sverige som ett av grundarländerna. Ett viktigt strategiskt samarbete pågår med icke-medlemmarna Indien, Kina och Ryssland. För LED- belysning finns sedan 2010 en kommitté, IEA 4E SSL Lighting Annex, i nära samarbete med svenska Energimyndigheten vars ljusansvarige dr. Peter Bennich också är kommitténs ordförande. Främst arbetar man med LED-ljusets icke-visuella inverkan på hälsa och miljö där även en global kartläggning över LED-prestanda med testsystem och allmänna kvalitetsnivåer

är förkortning för International Electrotechnical Commission, en världsomspännande organisation som utarbetar och fastställer konformitet och standarder för alla produkter inom elektroteknik och elektronik. Man har säte i Schweiz och sysselsätter över tiotusen experter. IEC utgör en viktig plattform för kommunikation mellan stater och branschorganisationer. Två sådana organisationer är internationella belysningskommissionen CIE och CELMA för europeiska armaturproducenter. I Sverige övertas och samordnas sedan 1907 internationella elstandarder till svensk standard av SEK, Svenska Elektrotekniska Kommittén. Aktuellt inom belysning pågår ett värdefullt standardiseringsarbete för LED-armaturer och LED-lampor. IEC bildades 1906 med Lord Kelvin som första ledare.

står för Illuminating Engineering Society som sedan 1906 är det amerikanska belysningssällskapet. Ett mer formellt namn är IESNA, Illuminating Engineering Society of North America.

Illuminating Engineering Society of North America.

är en internationell gradering av ljusarmaturers slagtålighet och avser mekaniskt skydd mot yttre åverkan, slag och stötar m.m. enligt standarden EN50102 som ännu så länge är frivillig. Det är naturligt att vissa armaturtyper, bl.a. markinfällda uplights och utomhuspollare måste tåla viss skadlig åverkan utan att gå sönder. En klassning i IK 01 – IK10 är en nyhet som anger högsta tillåtna slagenergi (”slagtålighet”, ”impact energy”). Det gäller vanligtvis en ljusarmaturs avskärmning och är specificerat i enheten för energi, joule (J). Skalan går från IK00 till IK10. IK10 innebär att produkten tål ett direkt slag med slagenergi 20 J (som motsvarar en träff från en sex kilos slägga från 40 cm fallhöjd). När risken för vandalism är särskilt hög rekommenderas ett utförande för en minsta slagenergi på 50 J, vi kallar detta för IK10+.

Integrativ är ett svenskt fackord (på engelska integrative) som betyder bl.a. integrerande, förenande, sammanhängande eller konsoliderande. Ordet är adjektivform av ordet integrera. I Internationella belysningskommissionens CIE International Lighting Vocabulary finns ordet med i upplaga DIS CIE 2016 samt i en kommande upplaga nummer två. Integrativ är officiell term för belysning i de fall när ljuset är avsett speciellt för att integrera både visuella och icke-visuella effekter på människan inom de områden av fysiologi och psykologi som finns vetenskapligt bekräftade (scientific evidence). Fotnot: CIE betecknar det franska namnet Commission Internationale de l`Eclairage.

gränssnitt gränsyta. Se Styrmodul

uppstod som begrepp under 1999. Innebörden är en global vision om Internet-samordnade nätverk av fysiska objekt, inbäddade ”saker” och produkter (things) samt en mångfald olika tekniker. Datorer och smarta telefoner samarbetar i snabbväxande Internet-nätverk, trådlöst eller genom kabel. Och ännu snabbare växer nätverken av miljarder apparater inom hushåll, industri, vård, handel och transporter på, under och ovanför marken. Allt kan samordnas, styras och utvecklas inom Internet, inte ”enbart” el, ljus, värme och luft. Detta kallas internationellt för ”I o T”. Belysning får här en unik ställning som själva hjärtat i detta framtidens nätverk eftersom belysning alltid finns i våra tak tak samt utomhus längs alla gator och vägar, färdiginstallerat och uppkopplat. LED-armaturen får nu en så central roll att tanken svindlar. Redan i år har flera stora kontorsbyggnader tillkommit, bland annat två i Amsterdam där tusentals LED-armaturer utgör länk i datornätverk för el och data, med och utan kablar. Inom industrin kallas den nya utvecklingen för ”Industri 4.0” där smarta fabriker och maskiner automatiskt och trådlöst kommunicerar med varandra. Exempel är mikroelektromekaniska system (MEMS), sensornätverk, kontroll- och styrsystem, mjukvara, implantat för styrning av hjärtverksamhet samt bilar och andra fordon med inbyggd sensor. Varje ingående ”sak” blir unik och identifieringsbar i en befintlig infrastruktur inom Internet. Det slutliga målet är att bli effektivare, att uppnå större värden och erbjuda bättre service genom kommunikationen mellan producent, operatör och anslutna apparater. Expertisen talar idag om minst 50 miljarder ingående objekt år 2020. Se t.ex. Ingenjörsvetenskapskademien, www.iva.se. 

Se Kapslingsklass.

Engelsk förkortning för de ljuskänsliga ganglionceller på ögonens näthinna som bland miljontals synceller upptäcktes 2002, (Intrinsic photosensitive Retinal Ganglion Cells). De kallas synreceptorer och fungerar icke-visuellt med biologiska effekter genom direkt uppkoppling via synnerven till olika hjärncentra utan att ha med vår syn att göra. I vardagsspråk har de nyupptäckta syncellerna kommit att kallas för ”den tredje receptorn” eftersom två tidigare synceller finns, ”stavar” och ”tappar”, bägge välkända för att ge oss våra synuppgifter och synupplevelser. De nya ljusreceptorerna reagerar bland annat kraftigt för ljusets våglängder i det blå området. Traditionellt elektriskt ljus avger normalt ett smalare spektrum inom gulaktiga frekvenser medan LED-ljuset med sitt bredare spektrum - även med möjlighet till ett solljusliknande, kontinuerligt spektrum - kan prestera utvalda frekvenser. Bearbetad text från Ljus och Hälsa, 2019, (Folkhälsoinstitutet)

är bestrålning som faller på en yta och överför energi t.ex. från elektromagnetiska fält inklusive dagsljus, elektriskt ljus och UV-strålning. Irradians uttrycks som effekt per area, ofta watt per kvadratmeter. Strålning från vanliga ljuskällor inklusive LED är lågnivåstrålning och ligger med god marginal under de gränsvärden som fastställts av IAEA. I Sverige är strålsäkerhetsmyndigheten central myndighet för strålskydd. Strålning är ett naturligt och vanligt fenomen för oss människor. Lågnivåstrålning fi nns överallt omkring oss, inomhus och utomhus, i dricksvatten och mat, till och med inuti människokroppen. Viss strålning, t.ex. röntgen, laser och radon, kan vara skadlig och hanteras enligt fastställda regler. Solen med ljus-, värme- och UV-strålning är som bekant vår absolut viktigaste strålningskälla. Fotnot: IAEA = International Atomic Energy Agency

Joule (J) är SI-enhet för arbete eller energi. 1 J definieras som den mängd arbete som utförts när en kraft på 1 newton förflyttas en sträcka på en meter i riktning mot kraften. Joule har namngetts efter den engelska fysikern James Prescott Joule (1818-89). Watt är SI-enheten för effekt. 1 W definieras som den effekt som genereras av 1 joule under en sekund. Watt har namngetts efter den skotske ingenjören James Watt (1736-1819).

är ett vanligt uttryck inom LED-tekniken. Det är det plan eller den linje i en lysdiod (halvledarchips) där negativt laddade elektroner balanserar positivt laddade. På svenska säger vi förbindelsepunkt, alternativt pn-övergång eller spärrskikt. Detta är en viktig punkt där diodens förbindelsetemperatur registreras under tillverkningsprocessen, en referenstemperatur som inom halvledarbranschen generellt anges till 25° (i laboratoriemiljö). Denna temperatur, ”junction temperature”(tj), utgör underlag för tillverkaren av LED-modulerna (där dioderna grupperas) att fastställa och utmärka den mätpunkt, ”critical temperature” (tc) på kretskortet som armaturtillverkaren har att ta hänsyn till för att kunna nå lämplig omgivningstemperatur och konkurrenskraftiga prestanda. Denna förbindelsetemperatur kan vi inte påverka men man vet när det gäller ljusarmaturer att den i praktiken på nuvarande stadium hamnar på omkring 80 till 120°C i en installerad, fungerande armatur. En diods prestanda påverkas mycket mer av värmeförhållanden än andra ljuskällor trots att den saknar strålningsvärme (IR). När man kan pressa den temperaturen, genom aktiv kylning eller med nästa diodgeneration, så förbättras ljusegenskaperna ytterligare.

eller Skyddsform avser armaturers skydd mot beröring, fukt och väta samt mot inträngande av damm. För elektrisk och elektronisk utrustning i krävande miljöer, där damm, korrosiva ämnen, fukt och vatten kan tränga in, är god kapsling av yttersta vikt för att nedbringa riskerna för elchock och brand. Tvåsiffrig kapslingsklass (IP = Internal Protection) redovisas normalt för alla ljusarmaturer i högre klass än IP20 som avser användning i vanliga torra rum inomhus. Första siffran Avser skydd mot inträngande föremål IP 2x Beröringsskyddad. Skydd mot föremål ≥ 50 mm IP 3x Beröringssäker. Skydd mot föremål ≥ 2,5 mm IP 4x Beröringssäker. Skydd mot föremål ≥ 1 mm IP 5x Dammsäker. Skydd mot skadlig dammbildning IP 6x Dammtät. Skydd mot inträngande damm Andra siffran Avser skydd mot vatten IP x1 Droppskydd mot vertikalt fallande droppar IP x2 Droppskydd i vinkel ≤ 15° IP x3 Strilsäker i vinkel ≤ 60° IP x4 Sköljtät i vinkel i alla riktningar IP x5 Spolsäker. Skydd mot vattenstråle 12,5 l/min. IP x6 Spolsäker. Skydd mot vattenstråle 100 l/min. IP x7 Vattentät. Tät 1 m under vattenyta i 30 min. IP x8 Vattentät. Trycktät under vattenyta enl. kundens spec.

är enhet för färgtemperatur. Till skillnad från celciusskalans grader (°C) avser kelvin (K) ”absolut temperatur” vars nollpunkt ligger på -273, 17°. 0°C är alltså +273,17 K”. Ordet kelvin ersätter ordet ”grader” och skrivs i likhet med grader med gemena (små) bokstäver. Som förkortning används versalt (stort) K. Ordet härstammar från Lord William Thomson Kelvin, 1824-1907, brittisk ingenjör, matematiker och fysiker. Se mer om begreppen {Färgtemperatur} och {Ljusfärg}.under dessa ord.

är färgmätning med en kvantitativ analysmetod av ett materials egenskaper att absorbera ljus inom syngrundande våglängder. I en provlösning med ett färgämne av okänd koncentration jämför man färgintensiteten med en eller flera standardlösningar av känd koncentration.

är ett japanskt uttryck som beskriver det ljusspel som uppstår när solen strilar mellan löven i tidig soluppgång. Ordagrann översättning är ”ljusläckage mellan träden” 木 漏れ 日. En av våra kända ljusdesigner, Johan Röklander, använder detta begrepp för att ge en bild av betydelsen av visuella rum formade av ljus och belysning. Ett annat relaterat begrepp som vi i Corona-tider lärde oss använda är att ”skogsbada” shinrin-yoku, 森 林 浴. Vackra ord som beskriver människors känsla av välbefinnande i närheten av skog och grönska.  

kallas material som innehåller en eller flera komponenter, t.ex. armerad betong. Plastkompositer och kolfibrer har hög styvhet i förhållande till sin vikt och har hög slagtålighet. Glasfiberarmerad plast som förekommer inom belysningsplaster har mycket hög slagtålighet, ofta en form av vandallsäkerhet.

kallas det när det elektriska ljuset i en anläggning genom sensorer automatiskt regleras efter rummets varierande dagsljusnivå så att sammanlagd medelbelysningsstyrka förblir som planerat.

är i belysningssammanhang skillnaden i luminans mellan två närliggande delar av ett arbetsobjekt, t.ex. texten på ett papper (LD) och papperet (LB). Kontrasten (K) brukar uttryckas som ett förhållande mellan dessa båda luminanser och anges i procent (0-100). K=LB-LD : LB x 100. Källa: Lars Carlsson

Goda kontraster underlättar synuppgiften, t.ex. att läsa, skriva eller fingranska små föremål. Ljusets infallsriktning mot arbetsytan påverkar kontraster i hög grad. Man jämför aktuell kontrast med största möjliga kontrast. Vanligtvis bör kontrastreduktionen vara max. 15% men vid hög allmänbelysningsstyrka ökar den till 20%. Så här beräknas kontrasten: K= 100 (L 1 – L 2 ) : L 1 . K = kontrasten i procent L 1 = den ljusare ytans luminans, cd/ m2 L 2 = den mörkare ytans luminans, cd/ m2 Källa: Lars Starby

Correlated Colour Temperature. Se Färgtemperatur

Kortisol är ett av människans viktiga stresshormoner, en motpol till sömnhormonet melatonin. Det produceras i våra binjurar och styrs av signaler från hjärnan, från hypotalamus via hypofysen, och distribueras via blodet. Det frisätts i samband med stress. Stresshormoner har normalt en positiv och eftersträvad påverkan på människan, bland annat på ämnesomsättning och immunförsvar. Puls och blodtryck höjs så att mängden socker och energi ska klara hjärnans och musklernas kamp- och flyktreaktioner. Kortisol hämmar inflammation och påverkar blodets koagulation. Kortisolnivåerna varierar över dygnet med högst värde cirka 45 minuter efter att man har vaknat på morgonen och lägst 3–5 timmar efter midnatt. Kortisolfrisättningen stimuleras av fysisk aktivitet. Stress- och sömnhormoner är viktiga inslag i människans dygnsrytm och välbefinnande som bl.a. styrs genom näthinnans icke-visuella fotoreceptorer (iPRGC). Källa: Nationalencyclopedin och Wikipedia, 2021.

anger en färgs styrka, renhet och mättnad. Det handlar om mängden grått i en kulör i förhållande till nyansen och anges som procentandel från 0 (grått) till 100 (fullt mättad). Ju lägre kromaticitet en färg har desto gråare är den. Andra färgbegrepp är kulör, nyans, färgton, färgvalör, dager, intensitet och ljushet.

inom ljus och belysning behandlar ljusets icke-visuella effekter såsom påverkan på våra biologiska system. Ljuset styr kroppens cirkadianska dygns- och årsrytmer genom att påverka hormonbildning. Bland funktioner som ljuset styr är förutom sömn och vakenhet, sömnkvalitet, vila och aktivitet, hemodynamiska mönster, viktfluktuationer, blodfetter samt sjukdomstillstånd som hjärtinfarkt och allergier. Forskning pågår om den inverkan som ljusets spektrala sammansättning har på oss under dygnets olika timmar.

är det svenska begreppet för engelskans Quantum Dots, (Nationalencyclopedins översättning). Det handlar om nästa generation av LED-ljus, en isolerad punktformig struktur av nanopartiklar i glas och halvledarmaterial, diameter två till tio nanometer*. Denna punktformiga struktur med varmvita nanodioder appliceras på blå lysdioder. Med tekniken alstras ett behagligt, glödlampsliknande ljus, nu med gula inslag och lite mer varmtonat än 3000K. Ljuset tycks effektivt kunna representera alla av de syngrundande spektrala våglängderna. Kvantprickarnas storlek avgör deras färgtemperatur. Det slumpartade genombrottet för de första varmvita kvantprickarna som lysdioder utan lyspulver kom år 2009 på Vanderbilt University i Nashville, USA, med nyexaminerade studenten, sedermera professorn på samma universitet, Michael Bowers** som upphovsman.

 *) Nano= SI-prefix för en miljarddel **) I Annells kompendium ”Det nya LED-ljuset”, oktober 2010,omnämndes händelsen under rubriken LED-historik

är en speciell typ av ljusalstring som blivit ett av de viktigaste verktygen inom optisk, medicinsk och industriell vetenskap. Ordet laser utläses  ”Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation". Den som i maj 1960 först fick igång den här sortens energiladdade spektrala strålning var Theo Maiman, nordamerikansk fysiker och ingenjör (1927-2007). Redan 1916 var den store Albert Einstein ytterst nära att förekomma Maiman. Laserns överlägsna egenskap är att kunna alstra energirik, elektromagnetisk, koherent (samstämmig) strålning inom en och samma ljusgrundande våglängd som ger mer parallellt smalstrålande och intensivare ljus än någon annan ljuskälla. Några vanliga användningsområden hittills är ljudapparatur, skrivare och fiberoptisk kommunikation, inom biomedicin och dentalvård för behandling av sjukdomar bl.a. som kirurgikniv och kirurgisk bränning samt som verktyg inom industri, lantmäteri och rymdforskning för mätning och analysteknik. För vår belysning spelar lasern hittills ingen stor roll. Risk för ögon-och hudskador har länge utgjort begränsning. Men det nya LED-ljuset från diodlasrar visar nu på stora möjligheter och tester har påbörjats under senare år, bland annat som bilstrålkastare. En av Nobelpristagarna för den blå lysdioden har nyligen sagt sig tro på ett brett och betydelsefullt genombrott för laser i våra vanliga ljusmiljöer redan under 2020-talet.

LCA – livscykelanalys (även life cycle assessment) Begreppet livscykelanalys (LCA) används som metod för att bedöma kostnader och miljöpåverkan av en produkt. Det ger en helhetsbild som inkluderar allt från råvaruutvinning till när produkten till slut ska hanteras som avfall och återvinnas. Ett första steg i analysen är att definiera syfte och omfattning. Därpå följer insamling av data, tolkning och sammanställning av resultatet i form av de nyckeltal man valt att analysera. När det gäller LED-belysning uppstår den i särklass största miljöpåverkan under tiden som armaturen lyser och används. Läs mer Läs mer om att göra en LCA på Boverkets hemsida eller här: SLU

står för Life Cycle Cost (livscykelkostnad). Det avser den totala kostnaden för en viss utrustning under hela dess livslängd, från att den installerats till att den slutligen tas ur bruk. Vid inköp av belysning och övrig utrustning som kräver energi, gäller det inte att enbart jämföra inköpspriser. Faktorer som energikostnader och underhåll under hela livslängden är vanligtvis mer avgörande för den totala kostnadsbilden än själva investeringen. När det gäller belysning måste man ta hänsyn till kraven på ljusets kvalitet och funktion. Först när ljusets kvalitetsnivå är säkerställd kan en rättvis granskning av pris och kostnader genomföras.

är förkortning för det nya belysningsområdet där ljuset genom elektroluminiscens alstras i lysdioder (halvledarchips) − Light Emitting Diodes − ett monokromatiskt (enfärgat) ljus som i färgerna rött, grönt och gult funnits i många år för signal- och indikationsljus samt för dekorativ ljussättning. Nu pågår det mest omfattande teknikskiftet inom ljus sedan 1941 då lysrören kom till vårt land. LED kommer enligt globala prognoser att under perioden 2015 – 2020 bli den vanligaste ljuskällan inom alla belysningsområden. Genom blå, millimeterstora lysdioder som började framställas i början av 1990-talet lade man grunden till att utveckla vitt ljus för allmänbelysning. Detta skedde först genom färgväxling mellan röda, gröna och blå dioder därefter huvudsakligen genom att tillsätta ett lyspulver till blå högeffektsdioder. Metoden är skonsam mot miljön och mycket ljuseffektiv i relation till det låga elbehovet. Lysdioder för allmänbelysning (LED) används huvudsakligen på två sätt, dels med grupper av lysdioder (moduler) som är integrerade i särskilda LED-armaturer, dels som enskilda ljuskällor utförda som ersättningsljuskälla för glödlampor. LED-tekniken befinner sig i början av en lovande utveckling till ett ekonomiskt och stabilt kvalitetsljus med mycket långa livslängder. Från 2015-2020 förmodas LED bli vår kanske vanligaste ljuskälla inom de flesta belysningsområden En ny, kommande generation av ännu mindre lysdioder kallas Quantum Dots, på svenska kvantprickar. Forskning och utveckling inom TV och belysning pågår. Se även LED-lampor, LED-lysrör, Lysdioder.

LED-lampor är ersättningslampor (retrofit) för glödlampor och lysrörslampor (de senare kallas ofta lågenergilampor). LED-lampor tänder direkt utan fördröjning. Deras standardsockel passar till traditionella glödlampsarmaturer med en eller flera lamphållare E14 eller E27. En LED-lampa har små lysdioder integrerade inuti sig liksom även ett driftdon och de är avsedda för direkt anslutning till elnätet. För de flesta LED-lampor används tekniken med att kombinera blå lysdioder med ett lyspulver för att få ett ljus i vita eller varmvita nyanser. LED-tekniken fortfarande befinner sig i stark utveckling. Lamporna har funnits på marknaden i några år men först under 2013 förbättrades deras prestanda avsevärt i och med att Ekodesignförordningen kompletterats med skärpta funktionskrav innehållande minimikrav på bl.a. färgåtergivning, färgstabilitet, livslängd och grad av bibehållet ljusflöde. De större tillverkarna lanserar varje år nya produkter i allt högre LED- kvalitet, både rundstrålande och med riktat ljus i form av reflektorlampor, (inom 120 graders spridningsvinkel). Hittills gäller att fler och fler kan ljusregleras men inte ännu inte alla. På förpackningarna skall finnas information om lampans reglerbarhet och eventuella begränsningar. LED-lampor används som alternativ till rundstrålande glödlampor upp till 100 W. LED-lamporna uppnådde vid ingången av år 2014 en effektivitet (ljusutbyte) på i snitt 78 lm/W (glödlampan 12 lm/W). Färgåtergivningsindex ännu så länge något överstigande Ra 80 men fler LED-lampor kommer med utmärkt färgåtergivning, Ra>90. När det gäller reflektorlampor är besparingspotentialen ännu större då man kan styra ljuset från LED-lampor mer effektivt än från motsvarande konventionella ljuskällor. LED-lampan är mer begränsad i sin rundstrålande ljusfördelning än glödlampan. Den i sockeln inbyggda elektroniken avskärmar något mer ljus än vad enbart sockeln gör vilket i genomlysliga opalglasarmaturer kan ge upphov till viss skuggverkan på glaset. Lamporna är fortfarande dyrare i inköp än lysrörslampor men detta kompenseras till viss del av energibesparing och väsentligt ökad livslängd (3-5 ggr). Vanligtvis anges från 20 000 upp till 50 000 timmar som medellivslängd, det antal lystimmar då hälften av lamporna har slocknat (B50) och återstående lampor ger 70% av ursprungligt ljusflöde (L70). Vid jämförelser mellan LED-lampor och rundstrålande glödlampor finns regler för hur ljusflöden skall redovisas på grund av LED-lampornas ljusnedgång under sin livslängd. Reflektor-LED-lampor är en produktgrupp som också måste redovisa sitt ljusflöde i lumen för att underlätta jämförelser. För reflektorlampor har man hittills inte använt begreppet ljusflöde som gäller för rundstrålande lampor utan enbart ljusstyrka i candela (cd). Som spridningsvinkel redovisas den vinkel inom vilken ljusstyrkan är minst 50 % av den maximala. Detta anges med siffror eller i polärdiagram (ljuskurvor). Reflektor-LED-lampor har en mer exakt ljusriktning och allt ljus hamnar inom angiven spridningsvinkel. Ekodesignförordningen har krav på att både ljusstyrka (cd) och ljusflöde (lm) ska redovisas i produktdokumentationen. Se även LED, LED-lysrör, Lysdioder.

LED-ljus har sedan 2010-talet succesivt kommit att ersätta traditionella glödlampor, halogenlampor, glödlampor, halogenlampor, lysrör samt övriga urladdningslampor. LED-ljuset är som regel mycket ljuseffektivt med lågt elbehov, 50 - 80% energibesparing och den längsta livslängden jämfört med traditionella ljuskällor. LED-lampor är ljuskällor med integrerade lysdioder eller mikrochips. De har gängsockel för motsvarande lamphållare i armaturen. LED-armaturer har integrerade moduler med lysdioder samt separat eller inbyggd driftdonselektronik. Att välja LED-typ, armatur och driftdon samt placering, omgivningstemperatur och driftförhållanden innebär också val av kvalitetsnivå och prestanda. LED-moduler är armaturens ljuskälla i form av lysdiodsgrupper eller kretskortmontage.

Här avses de nya retrofit-lysrör som är avsedda att ersätta vanliga 26 millimeters lysrör (T26/T8, sockel G13) i befintliga armaturer med nedåtriktat ljus. Till skillnad mot vanliga lysrör ger LED-lysrören ett riktat ljus och utstrålningsvinkeln är oftast 120 −140°. En LED-modul eller LED-strip med lysdioder är monterad inuti ett rör av samma dimension som T26/T8. Vitt ljus skapas oftast med blå dioder plus ett lysrörspulver. Retrofit-LED-lysrören är konstruerade för att drivas med i armaturens befintliga, traditionella elektromagnetiska driftdon. Viss anpassning av befintlig armatur kan krävas, till exempel att lysrörständaren ersätts med en speciell tändare för LED-lysrör. Den första generationens LED kan inte ljusregleras. Observera att varje ändring i en armatur som inte omfattas av armaturens obligatoriska CE-märkning är riskfylld och otillåten. Kontrollera noga att LED-lysrören passar i befintlig armatur. Att välja kända och trovärdiga leverantörer med tydlig CE-märkning är särskilt viktigt för dessa nya ljuskällor. Flera incidenter med udda fabrikat har inträffat där LED-lysrören haft otillåtna brister i säkerhet eller prestanda. Men det medför alltid bättre belysning och effektivare energibesparing att byta ut en äldre anläggning mot fullvärdiga LED-armaturer med integrerade kvalitetsdioder. Omkring år 2015-2016 kommer dessutom en betydligt bättre generation LED-lysrör att lanseras med dubblerat ljusutbyte på över 200 lumen per watt. Hittills har de bästa T16/T5-lysrören uppnått 100-110 lumen per watt. Se även LED, LED-lysrör, Lysdioder.

För allmän- och accentbelysning är enstaka lysdioder av högeffektstyp för ljussvaga. De fungerar därför vanligtvis i grupp. En sådan diodgrupp kallas för LED-modul och utgör den egentliga ljuskällan inuti en LED-armatur. Det är modulens sammanlagda effekt och prestanda som vi behöver bry oss om, inte nödvändigtvis de enstaka, millimeterstora lysdioderna.

Det finns två slags LED-armaturer. Antingen är LEDarmaturen avsedd för en LED-lampa med integrerat driftdon och lamphållare av standardtyp, t.ex skruvsockel E14 eller E27. Eller också är armaturen en komplett LED-armatur med inbyggd ljuskälla. En sådan armatur är avsedd för och försedd med en speciellt utformad diodmodul. Varje diodmodul bör vara lätt utbytbar, även om dess långa livslängd förmodligen är densamma som den kompletta armaturens. LED-modul och driftdon tillhör LEDarmaturens obligatoriska komponenter. Övriga komponenter kan vara optiska linser och/eller reflektorer.

LED är internationell förkortning för Light Emitting Diodes − ljusemitterande dioder. Sedan 2000-talets början har detta elektriska ljus medfört ett revolutionerande teknikskifte inom belysning där halvledarteknik, lysdioder och mikrochips nu utgör vår viktigaste elektriska ljuskälla efter glödlampan och lysröret. Den första röda lysdioden var rysk och lär ha tillkommit av en slump på 1920-talet under laboratorietester med radioljud. Därefter följde stegvis gröna, gula och orangefärgade lysdioder. De första kommersiella dioderna i dessa färger tillkom 1962 genom pionjären Nick Holonyak, konsult hos General Electric i USA. Ljusstyrkan var svag och primära användningsområden förblev indikatorljus, signalljus och infraröd strålning. Strax innan 2000-talet kunde tre forskare presentera den första blå lysdioden efter långt samarbete mellan japanska och nordamerikanska laboratorier. För detta belönades gemensamt de tre uppfinnarna med Nobelpriset i fysik år 2014*). Med det blå diodljuset som grund kunde man nu successivt framställa vitt ljus i önskade kallvita, vita och varmvita nyanser. Ljusfärgen beräknades ungefärligt enligt kelvinskalans korrelerade färgtemperaturer. En vanlig metod för belysning blev att blanda blått diodljus med orangefärgat lyspulver. En välkommen fysiologisk och ljusvetenskaplig upptäckt från år 2002**) kallades ”tredje receptorn”, en hittills okänd typ av fotoreceptor på ögonens näthinna med två amerikanska forskare, David M. Berson och George C. Braynard, som ”upptäckare”. Denna tredje receptor avviker helt från ögats kända synprocesser och hanterar icke-visuell strålning mot ögonen från ett heltäckande LED-spektrum. Genom elektriska signaler, som vidarebefordras via hjärnans syncentrum, styrs och kontrolleras människans viktiga, cirkadiska dygnsrytm och därmed bland annat hormonbildning, läkemedelsupptagning, aktivering, inlärning, vila och nattsömn. Nobelpriset i fysik eller medicin år 2017***) fick också stor uppmärksamhet genom fördjupad forskning om dagsljusets direkta och indirekta inverkan på oss människor, främst genom den cirkadiska (24-timmars) dygnsrytmen med fysisk och psykisk påverkan. År 2018****) kom nästa stora steg inom LED-forskningen, denna gång från Sydkorea och Japan. Premiären för det nya elljuset från den senaste LED-generationen ägde rum i Paris inför ett par tusen deltagare från belysningsvärlden. Man fick uppleva en ny LED-belysning med hittills ouppnådd kvalitetsnivå, nämligen det första elektriska fullspektrumljuset****) för cirkadisk integrerad inomhusbelysning (icke-visuell ljusstrålning integrerad med visuell, cirkadisk strålning) från så gott som samtliga ljusets alla våglängder (nm) som under dygnets 24 timmar likt dagsljuset skiftar mellan ljus och mörker (Tunable White).

”Ett unikt inomhusljus, så likt det äkta sol -och dagsljuset med dess positiva inverkan på människan”, skrev The New York Times, som i ekonomiska termer spår en positiv utveckling av våra dagliga ljusmiljöer inomhus.

Det cirkadiska LED-ljusets spektrala våglängder styr och reglerar människans biologiska klocka på samma sätt som dagsljus. Valet av ljus och ljusmiljö måste styras av behov, önskemål och kunskap. Det finns många varierande sorters LED-ljus. Lätt att gå vilse. Masstillverkning av billiga lysdioder lockar med glittrande effektljus, signalljus och ”dekor-ljus” i enklaste utföranden. Men belysning för människor i arbete kräver mer. --------------------- FOTNOTER *) Nobelpriset i fysik 2014: Shuji Nakamura, Hiroshi Amano och Isamu Akasaki. ” Årets pristagare belönas för att ha uppfunnit en ny energisnål och miljövänlig ljuskälla – den blå lysdioden. En uppfinning av största nytta för mänskligheten.” (Kungl.Vetenskapsakademien). **) ”Tredje receptorn”, 2002. David M. Berson och George C. Braynard, USA. En historiskt sammanträffande inom spetsforskning då man fann en tredje typ av ljusreceptorer (ganglieceller) på vår näthinna. Den skapar och förmedlar elektriska signaler via hjärnans syncentrum som styr vår dygnsrytm och därmed kroppens biologiska klocka. Genom upptäckten bevisades sambandet mellan en viss icke-visuell ljusstrålning och människans hälsa och välbefinnande. ***) Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017: Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young. ”För deras upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm. Banbrytande upptäckter där cirkadisk biologi utvecklats till ett dynamiskt och snabbt växande forskningsfält med stor betydelse för vår hälsa”. (Kungl.Vetenskapsakademien). ****) PLDC 2018 i Paris, Professional Lighting Designers Convention, premiärvisning av det nya LED-ljuset SunLike™ skapat av Seoul Semiconductor, Sydkorea, och Toshiba, Japan.    

(Lighting Energy Numeric Indicator) är ett planeringsverktyg för nya energimedvetna belysningslösningar i form av ett riktvärde för energiberäkning av belysning m.m. inom exempelvis kontor, skola och vård enligt SS-EN15139. Målet är att halvera energiåtgången vid byte från äldre belysning till ny utan försämrad belysningskvalitet. Jämförelsetal uttrycks i kWh/ m2 och år). Enligt Konkurrensverkets riktlinjer ska leverantören inför en upphandling redovisa belysningssystemets förväntade årliga energianvändning på ett standardiserat sätt med ett LENI-tal. Utöver noggrant val av energieffektiva ljuskällor och armaturer skall effektbehovet begränsas genom olika styrsystem som styr och reglerar belysningen i olika rum, vanligtvis genom behovsanpassad närvaro- och/eller dagsljusstyrning. I Sverige har man anpassat europeisk LENIstandard till för svenska förhållanden relevanta värden. I handboken planeringsguiden Ljus & Rum finns närmare beskrivning. Se www.belysningsbranschen.se.

är aktuell förkortning av Light Fidelity, en ny del av Internet of things. Den nya tekniken ska gradvis komplettera eller ersätta Wi-Fi som redan är nära sin begränsning. Li-Fi är utvidgat begrepp för området VCL, Visual light communications, nätverk av mobil och trådlös internetkommunikation genom elektromagnetisk strålning. Hittills har tekniken handlat om en begränsad bandbredd långvågiga radiovågor men nu sker en utveckling i mycket snabb takt från radio till ljus, alltså de våglängder som utgör våra syngrundande spektralområden inom 380 till 780 nm. Li-Fi med halvledardioder (LED) visar sig oerhört snabbt, hundra gånger snabbare än Wi-Fi. Laboratorier i bl.a. Estland har ställt prognosen 224 Gbps (gigabit/sekund) som är betydligt snabbare än det snabbaste bredband. Kapaciteten för Li-Fi blir genom den ökade bandbredden tiotusen gånger större än för Wi-Fi.  Då ljuset inte som radiovågor kan fortplantas genom väggar blir tekniken säkrare än Wi-Fi samtidigt som risken för störningar mellan enheterna kraftigt reducerats. Det underlättar användning i bl.a. flygplan, flygplatser, sjukhus och fartyg. I en framtidsvision ska vi alla kunna få internetaccess genom LED-ljus i rummet. Antingen i form av en LED-lampa (retrofit) eller en fullvärdig LED-armatur med integrerade lysdioder plus ett mikrochip. Li-Fi [laʹjfi] är genom ökad kapacitet och säkerhet väl lämpat för sammankoppling med mobila enheter som laptoppar, surfplattor och smarta telefoner. Vid University of Edinburgh i Skottland finns Harald Haas som uppges vara en av pionjärerna bakom Li-Fi tekniken som tillkom under åren 2010-2012. Alternativa uppgifter framhåller bl.a. kinesiska forskare vid Shanghai´s Fudan University som upphovsmän.

se Li-Fi

är Europas huvudorganisation för ljus och belysning med säte i Bryssel. Den uppstod 2013 ur de tidigare organisationerna Celma (armaturer) och ELC (ljuskällor). De flesta nationella industriorganisationer inom branschen ingår som medlemmar, bl.a. den svenska Belysningsbranschen. Även större enskilda företag ingår, de största europeiska belysningsföretagen och flera globala storföretag genom sina europeiska dotterbolag. Sammanlagt arbetar inom Europa över 100 000 människor i medlemsföretagen. Bland de första dokument som har publicerats är ”Guide on photobiological safety in general lighting products for use in working places” och “Human Centric Lighting”.

är ytterligare ett specialord i den ”svengelska” ljus-och belysningsbranschens nomenklatur, ett ord som för en ljusdesigner kan uppfattas som självklart och omistligt.  På svenska skulle orden ljushet och lätthet tillsammans ligga närmast, men vad kallar man innebörden som egentligen är ett sinnestillstånd? Ordet Lightness saknar på bägge språken en självklar och konkret översättning. I den danska tidskriften Lys rapporteras från Parsons School of Design i New York, att ordet som en kompromiss kommit att tolkas som ljushet och lätthet. Det är lätt att hålla med men bägge orden har också en statisk innebörd som inte hör till begreppet Lightness. I Lys beskriver ljusdesignern Glenn Shrum ordet Lightness som ett ljusparti i en ljusmiljö, något oförutsägbart, något förunderligt och överraskande. Shrum nämner reflexer från vatten som ett av flera exempel. Med ord som klarhet, mjukhet, varsamhet, drömlik, verklighetsflykt och ljusparti vill vi också bidra till en ljusets atmosfär, ett självklart mål för ambitiös ljusdesign.

Här avses en mycket viktig redovisning av ljusarmaturer innehållande en eller flera LED-moduler med lysdioder. Med livslängd avses den minsta andel ljus (Lx) som återstår från installerade LED-armaturer efter ett visst antal lystimmar för en angiven procentuell andel av installerade armaturer (By) vid en maximal omgivningstemperatur (Ta).  Lx: Ett vanligt exempel L70 anger att minst 70% av ljuset skall återstå efter angivet antal lystimmar (h), ofta 50 000. Alternativt förekommer L50, L80 och L90 (då 50, 80 resp. 90% ljus återstår. By: Ett vanligt exempel B50 visar att angiven maximal ljusnedgång (t.ex. L70 med 30% ljusnedgång) gäller för minst 50% av antalet installerade armaturer (”populationen”). Men att inte veta hur mycket ljus som återstår i halva antalet armaturer kan vara svårt att acceptera. Mer användbart torde vara B20 eller B10 då maximal ljusnedgång avser 80 eller 90% av populationen. By-faktorn gäller enbart ljusnedgång och inte bortfall av ljuskälla eller komponent. Bortfall redovisas i sällsynta fall separat som en C-faktor (Cz ”catastrophic failure”). Den ljusnedgång som sker hos den del av populationen som ligger utanför angiven B-faktor redovisas normalt inte. Exempel 1: L70 B50 70 000 h Minst 70% av ljuset återstår hos minst 50% av populationen efter 70 000 timmar. Exempel 2: L80 B20 50 000 h Minst 80% av ljuset återstår hos minst 80% av populationen efter 50 000 timmar. Exempel 3: L90 B10 40 000 h Minst 90% av ljuset återstår hos minst 90% av populationen efter 40 000 timmar. I en heltäckande redovisning av armaturernas prestanda behöver Lx och By kompletteras med aktuell omgivningstemperatur Ta (ambient temperature). Som branschstandard gäller Ta 25° C för området närmast armaturen. För armaturer infällda i undertaket tillkommer den del av armaturen som är ovanför undertaket. Vid högre Ta-värde än 25° kan både L- och B-faktor försämras medan ett  lägre värde ger chans till bättre prestanda. Exempel 4: L70 B20 60 000 h, Ta ≤25° Minst 70% av ljuset återstår hos minst 80% av populationen efter 60 000 timmar vid en maximal omgivningstemperatur på 25°. LED-ljuset är en snabbt växande faktor över hela världen. Långt ifrån alla produkter håller den minimikvalitet som EU-marknaden kräver. Armaturers utförande och livslängd varierar stort.  För planerare och användare är det viktigt med seriös produktredovisning. I detta fall gäller faktiskt internationell produktstandard IEC 62722-2-1:2016 – LED luminaires.

är ett modernt ord som ersätter ordet belysningsarmatur. Det är en elektrisk apparat, ett bruksföremål, som sprider eller riktar ljuset från en eller flera ljuskällor, numera vanligtvis från lysdioder eller lysrör. Ljusarmaturens erforderliga don för drift och styrning är antingen inbyggda i armaturen eller levereras som tillbehör för separat anslutning. Vanliga komponenter utöver driftdonen är optiska tillbehör, reflektor, lins och olika typer av avskärmning eller diffusering. Betydelsen av rätt utförd belysning har kommit att uppmärksammats allt mer. En revolutionerande teknikutveckling har underlättat synförhållanden och synkomfort men ställer också ökade krav på hur man väljer, placerar och använder ljuset. Valet av ljusarmaturer, dess utförande och funktion, har blivit mer komplext och mycket viktigt. Dagens LED-armaturer med det nya LED-ljuset är vanligtvis utförda komplett med integrerad ljuskälla som består av en eller flera LED-moduler innehållande ett kluster av små lysdioder. Långa livslängder och hög effektivitet för LED har reducerat ljus- och elkostnader väsentligt under en livscykel. Men att köpa billigt betyder numera att köpa två gånger. Kvalitet kostar men för ljus och ljusarmaturer har den blivit klart lönsam.

är läran om hur belysning bör utformas i den fysiska miljön som vi vistas i. Ljusdesigner är ett yrke och Ljusdesign är en unik vetenskapsgren inom arkitektur, inredningsdesign, landskapsarkitektur, stadsplanering och elteknik. I dag vet man att ljuset påverkar människan med betydligt mer och långtgående effekter än de visuella och perceptuella. Därmed vilar ansvaret tungt hos var och en som arbetar med planering och utformning av belysning, inte minst i arbetsmiljöer. Läran om belysning och om de verktyg som används till att styra ljus som gestaltar rum har blivit både komplex och mångfacetterad.

ingår i designledet för ett byggnadsprojekt och ansvarar för utformningen av en del av den miljö som omger oss. Det gäller ljusets utformning, utseende och påföljande effekt på planering och utformning av andra delar i miljön samt på välbefinnande och känsloliv hos människorna som vistas i miljön samt deras trygghet, säkerhet och förmåga att utföra visuella arbetsuppgifter. Han eller hon samarbetar och koordinerar sitt arbete på ett holistiskt sätt med övriga relevanta yrkesgrenar inom ett projekt för att garantera dess framgång. Ljusdesigners ingår inte i leverantörskedjan för ett projekt men har en stark koppling till den. En ljusdesigner förutsätts samarbeta med alla aktörer i kedjan, t.ex. tillverkare, entreprenörer, ombud, representanter och installatörer och måste uppfylla de etiska regler som etablerats för yrket till förmån för kunden, slutanvändaren och projektet som helhet.

är en samling data för faktaredovisning av ljusarmaturer och ljuskällor, bl.a. underlag från fotometrisk ljusmätning i goniofotometer, s.k. ljuskurvor. Ett vanligt filformat är Eulumdat (.ldt) som är europeisk motsvarighet till amerikanska filformatet IES. Eulumdat används genom sina ldt-filer direkt i de vanliga ljusberäkningsprogrammen Dialux och Relux.

Ljusflöde är måttet på hur mycket ljus en ljuskälla eller en armatur avger, summan av den ljusstrålning som den avger i alla riktningar. Enheten är lumen (lm). För det totala ljusflödet från en armatur används begreppet armaturlumen. Ljusflödets definition: ”Den sammanlagda utsända strålningseffekten inom det syngrundande våglängdsområdet 380 -780 nanometer (nm)”, vägt mot den av CIE* framtagna v-lambda-kurvan (v/λ) för ögonens känslighet). ** Jämför Belysningsstyrka och Ljusstyrka. Begreppet för bibehållet ljusflöde från en ljuskälla under dess livslängd är ljusflödesbibehållningsfaktor, förkortning LLMF. Det är den officiella svenska översättningen av ”Lamp Lumen Maintenance Factor” som är kvoten av ljusflödet från ljuskällan vid given tidpunkt och ursprungligt ljusflöde (nyvärdet). Begreppet kommer från Ekodesigndirektivet och ingår i de obligatoriska krav på produktredovisning som EU ställer på tillverkare av ljuskällor. En viktig skillnad från tidigare praxis är att LLMF informerar om ljuskällans bibehållna ljusflöde vid en viss tidpunkt istället för dess ljusnedgång.

*) Commission Internationale de l'Éclairage (Internationella belysningskommissionen)

**) Kurvan har ifrågasatts då den ”inte speglar dagens kunskap om seendet” men den används fortsatt inom belysningstekniken

är den officiella svenska översättningen av ”Lamp Lumen Maintenance Factor” som är kvoten av ljusflödet från lampan vid given tidpunkt och ursprungligt ljusflöde (nyvärdet). Begreppet kommer från Ekodesigndirektivet och ingår i de obligatoriska krav på produktredovisning som EU ställer på tillverkare av ljuskällor. En viktig skillnad från tidigare praxis är att LLMF informerar om lampans bibehållna ljusflöde vid en viss tidpunkt istället för dess ljusnedgång.

är den visuella och subjektiva upplevelsen av en ljuskällas ljus som ”kallare” eller ”varmare”. Det är också en praktisk indelning och gruppering av ljuskällor i likartade färgtemperaturer. De vanligaste ljusfärgerna, särskilt inom LED, lysrör och HID-lampor, metallhalogen och högtrycksnatrium, kallas varmvit och vit vilka motsvarar färgtemperaturer runt 3000 respektive 4000 kelvin (K) Ljusfärgen kallvit brukar något missledande kallas för ”dagsljus” och omfattar temperaturer från 5300 upp till 17 000 kelvin eller mer. Begreppet ”dagsljus” är missvisande eftersom ingen artificiell ljuskälla kan efterlikna dagsljuset med dess överlägsna egenskaper, som också varierar starkt under dygnet och dessutom påverkas av breddgrad och geografisk belägenhet. På våra egna breddgrader efterfrågas mest varma och varmvita ljusfärger men en ökande trend inom arbetsmiljön mot högre färgtemperaturer med ett vitare och blåaktigare ljus kan noteras (4000-4500 K). En ljuskällas ljusfärg anges inom branschen med ett tresiffrigt nummer där första siffran, vanligen 8 eller 9, utgörs av första siffran i lampans Ra-index (normalt mellan 80 och 100). Man kan säga att första siffran 8 indikerar god färgåtergivning medan första siffran 9 indikerar utmärkt färgåtergivning, alltså en kvalitetsskillnad. Andra och tredje siffran är desamma som de två första siffrorna i färgtemperaturens kelvintal. Den vanligaste ljusfärgbeteckningen 830 informerar alltså dels om ett Ra-index mellan 80 och 90, dels om en varmvit ljusfärg färgtemperatur 3000 K. Se även Färgtolerans .

Indelning av ljusfärger enligt svensk standard SS-EN 1246-1: Varmvit ≤ 3000K Vit 3300-5300K Kallvit ≥ 5300K

Ett inslag i modern ljussättning är dynamiskt, färgat ljus där belysningen programmeras till mjuka övergångar av högre och lägre ljusflöden och färgtemperaturer. Med digital teknik styr man intensitet och blandning av ett antal färgade ljuskällor, vanligtvis lysdioder (LED) men ibland även lysrör. DALI (Digital Adressable Lighting Interface) är den vanligaste tekniken med ett styrsystem som är internationell standard för kontor och offentlig miljö. En annan digital teknik är DMX (Digital Multiplex). Den är snabbare och används främst inom dynamisk upplevelsebelysning, från början enbart för scen- och effektbelysning men den förekommer mer och mer i dessa sammanhang inom kommersiell och offentlig miljö. Ljusfärgväxling ger speciell möjlighet att gestalta rum eller ytor. Det är inte bara de belysta ytorna och strukturerna som påverkas utan även skuggorna med färger och karaktärer. Den vanligaste färgväxlingstekniken är RGB, en additiv färgväxlingsteknik. Genom att blanda lika delar av Rött, Grönt och Blått ljus får man ett vitaktigt ljus som sedan kan tonas till en enskild färg eller i samspel balansera till varmare eller kallare vita nyanser eller kulörer. Tekniken bygger på att öka eller minska andelen av och luminansen för respektive färg. När man önskar mer mättnad i färgblandningarna har RGB-färgerna hos lysrör en tendens att bli bleka på grund av ljuskällornas vita grundfärg medan LED, med sin monokromatiska karaktär, ger en betydligt mer mättad och därmed positiv effekt. För att enklare åstadkomma olika färgtemperaturer i det vita ljuset eller mer pastellika kulörer kan man komplettera primärfärgerna R, G och B med en fjärde färg, oftast gul när det gäller lysrör och vit för LED. Sistnämnda teknik kallas då RGBW. En annorlunda färgväxlingsprincip är CMY (Cyan, Magenta, Yellow). Den är subtraktiv och utgår från en vit ljuskälla som filtreras med ett filter i vardera cyanblått, magenta och gult. Färgblandningen sker genom att mixa två av de tre färgfiltren med varandra. Till skillnad från RGB- tekniken kombinerar man filtren mekaniskt framför en vit ljuskälla som ibland också kan ljusregleras med en mekanisk iris eller med en dimmer. Med CMY-teknik är det enklare att uppnå mättade färger med traditionella ljuskällor tack vare att ljuskällans luminans är oberoende av färgfiltermixningen. CMY-tekniken har utvecklats i underhållningsbranschen där armaturerna ofta ska växla ljusfärger och mönster samt ändra ljusriktningar och nivåer med hjälp av avancerad datateknik. Inom tryckeritekniken kallas den här färgväxlingsprincipen för CMYK där K står för Black.

= visuell egenskap, relativ upplevelse av ett område i synfältet (jämför Luminans).

är belysningsbranschens centrala informationskansli (www.ljuskultur.se) och är också namnet på branschtidskriften med samma namn som utkommer sex gånger per år.

är rätt ord för den lilla apparat som alstrar ljus och som i konsumentledet kallas lampa. Ordet lampa leder lätt till missförstånd då det även används som uttryck för en komplett ljusarmatur. Elektriska ljuskällor alstrar spektral energistrålning inom våglängdsområdena 380 – 780 nanometer (nm). Strålningen består av osynliga men syngrundande strömmar av fotoner som i ögon och hjärna omvandlas till ljus och seende. Fotonstrålning för belysning alstras idag på olika sätt i följande ljuskälletyper: glödljus, urladdningsljus och luminiscensljus. Även induktionsljus och plasmaljus förekommer men i betydligt mindre skala. En ljuskälla väljer man främst för dess visuella, energieffektiva och driftmässiga egenskaper. Även låg miljöpåverkan och livscykelkostnader är viktiga kriterier. En ljuskällas egenskaper och prestanda redovisas som ljusflöde (lm), ljusfärg enligt sifferskala, färgtemperatur (K), färgåtergivning (Ra), effekt (W), ljusutbyte (lm/W), ljusfördelning (cd/rymdvinkel), livslängd (h). Fotnot: Se Annells kompendium Våra vanligaste ljuskällor

Se Flimmer.

är ljusflödets tidsintegral, i det enklaste fallet ljusflöde gånger brinntid. Enheten är lumensekund (lms).

Det är idag en självklarhet att vi ska kunna styra och reglera vår belysning på ett steglöst och bekvämt sätt. Det är dels en betydelsefull fråga om komfort, dels kräver miljöomsorg och energieffektivisering reglerbara ljusmiljöer. Att på ett flexibelt sätt kunna anpassa ljusnivåer och användningstider till faktiska ljusbehov, det är ljusplaneringens uppgift. Ett standardiserat protokoll för digital ljusstyrning är DALI (Digital Adressable Lighting Interface). Det är kompatibelt med olika typer och fabrikat av armaturer utrustade med DALI-driftdon men det övergripande styrsystemet med komponenter bör vara av samma fabrikat inom en och samma installation. Vid programmering av installationen adresseras DALI-driftdonen och varje don får en unik adress, högst 64 driftdon per krets. De 64 adresserna kan sedan delas in i 16 tändgrupper. Dessutom kan 16 ljusscener skapas. Ett DALI-system erbjuder tvåvägskommunikation vilket möjliggör driftkontroll med statusrapport från enskilda armaturer och därmed en effektiv övervakning av elförbrukning och ett rationellt underhåll. Glödlampor och halogenlampor för nätspänning har länge kunna dimras steglöst. Tidigare med fasreglering via en dimmer av fram- eller bakkantstyp men numera även elektroniskt och digitalt. För halogenlampor är dimring viktigt eftersom det medför en förbättrad livslängd. Det går att kontrollera 230V glödljus, numera endast halogenlampor, även i centrala styrsystem via avsedda styrmoduler. Det sker t ex via en strömbrytare med återfjädrande trycknapp. Lågvoltshalogenlampor går att ljusreglera analogt eller digitalt i kombination med anpassad typ av transformator, dimmer, återfjädrande tryckknapp eller styrmodul. Även dimrade lågvoltshalogenlampor får en avsevärt utökad livslängd. För ljusreglering av lysrör och kompaktlysrör krävs speciella HF-dimdon som finns för analog eller digital styrning via potentiometer, återfjädrande tryckknapp eller styrmodul. LED-armaturer ljusregleras mest professionellt via en PWM-signal eller med amplitudmodulering (strömreglering) som genereras analogt eller digitalt. Det sker via anpassad typ av driftdon och ljusregleras via potentiometer, återfjädrande tryckknapp eller styrmodul. Generellt påverkas LED-lampors och LED-armaturers livslängd positivt av att vara dimrade. En unik besparing är mer än linjär eftersom dimring här medför en svalare driftstemperatur som ökar lysdiodernas effektivitet. Traditionell fasreglering av LED via en dimmer av fram- eller bakkantstyp är emellanåt också möjlig men fungerar generellt sämre. Dels blir lägsta ljusnivå relativt hög och dels saknas garanti för att aktuella LED-driftdon i kombination med aktuell dimmer är kompatibla. Trista fenomen kan uppstå som flimmer och brum. Bland lysrörslampor och LED-lampor (retrofit) finns varianter som med vissa begränsningar kan ljusregleras. Information om reglerbarhet och begränsningar ska enligt krav i Ekodesigndirektivet finnas på ljuskällans förpackning.. De flesta lysrörslampor och LED-lampor (retrofit) som klassas ”dimringsbara” är utvecklade för en specifik typ av dimmer men klarar inte alltid detta problemfritt. Det beror vanligen på att totallasten (W) är för låg, att dimmern inte kan hantera ljuskällans elektronik eller på att "intelligenta" multidimrar luras att växla läge. Tills vidare rekommenderar vi att rådfråga aktuell leverantör. För urladdningslampor av högtryckstyp, Compact HID-lampor, har praktiska lösningar för ljusreglering introducerats. Ett exempel är Philips metallhalogen CDM Elite Lightboost som i kombination med avsett driftdon går att dimra ner till 50 % med bara marginella kvalitetsförluster. Ett generellt problem för urladdningslampor är annars just att bibehålla en hög ljuskvalitet vid dimrade nivåer. Ett undantag är gatubelysning där man ofta för energibesparingens skull accepterar en något förändrad ljusfärg och försämrad färgåtergivning.

är ”kvoten mellan ljusflödet från en ljuskälla avgivet inom ett rymdvinkelelement och detta elements storlek”. Förenklat är det ett mått på hur mycket ljus en ljuskälla eller armatur avger i en angiven vinkel, något som ofta redovisas i s.k. ljuskurvor. Enheten är candela (cd) och 1 cd=1 lm/sr (lumen per steradian).

från en ljuskälla (lampa, lysrör eller LED-modul) redovisar dess effektivitet och definieras som kvoten eller förhållandet mellan ljusflöde och ljuskällans wattförbrukning inklusive erforderligt driftdon. Enhet är lumen per systemwatt (lm/W). Ljusutbyte redovisas även för kompletta LED-armaturer med integrerade dioder. Det anger då armaturens effektivitet (armaturljusflöde/systemwatt). Lysdioder och LED-moduler är starkt beroende av armaturens utförande, konstruktion och driftdon samt av termiska och övriga driftförhållanden. Väsentliga egenskaper som ljusflöde, ljusfärg, färgtolerans, färgåtergivning och livslängd påverkas av armaturen och dess placering. Prestanda skiljer sig därför avsevärt från den enskilda diodens eller modulens prestanda som de redovisats i laboratoriemiljö. En komplett LED-armaturs prestanda är för brukaren och planeraren intressantare än fakta om en enskild del eller komponent.

är ett bara några år gammalt ord men betecknar redan dels LoRa Alliance, en ny företagsallians för över femhundra företag, därav ett flertal av världens största, dels en ny teknik och plattform under begreppet LoRaWAN. Det handlar om en betydande drivkraft inom digital uppkoppling och anslutning. En styrka med LoRa-standarden sägs ligga i licensfria frekvenser (868 MHz i Europa, 433 MHz i Asien och 915 MHZz i Amerika). LoRaWANs unika moduleringsmetod lämpar sig utmärkt för IoT-applikationer, räckvidd över 15 km på landsbygd och mer än 10 km i stadsmiljö. Den kan fungera i nätverk som omfattar upp till en miljon noder. LoRa är kvalitetssäkrat, krypterat i två steg och störningssäkert med en stor mängd användningsområden. Det kan ersätta samtliga andra system för mätinsamling med sänkta kostnader trots ökad funktionalitet. 

Luminans har kallats ”det studsande ljuset”. Det är ett objektivt, fysikaliskt begrepp för hur ljus en yta är och avser en ytas ljusstyrka per ytenhet i en riktning. Beteckning för luminans är L och enheten är candela per kvadratmeter (cd/m2). En strikt definition: ”En lysande yta A (m2) har en luminans L i riktningen a som är ett förhållande mellan ytans ljusstyrka I (cd) i riktningen a och ytans projektion på ett plan vinkelrätt mot den nämnda riktningen.” Luminans är en viktig faktor för belysning med visuell kvalitet och är enkelt att mäta. Vid ljusplanering eftersträvas normalt en ljusmiljö med harmonisk balans mellan ljus och skuggor, alltså lagom kontraster. En jämn belysningsnivå i rummet underlättar inte synuppgifter och försämrar upplevelsen av rumslighet. Inom arbetsmiljön rekommenderas en luminansfördelning i proportionerna 5:3:1 från arbetsytan ut mot omgivningen. Modern ljusforskning i klassrum och skolor antyder kommande rekommendationer om ökade luminanser på omgivningens vertikala ytor. För starka kontraster tröttar ögonen, försvårar synuppgifter och utgör alltid en bländningsrisk. Bländning anses allmänt synförsvårande och kan till och med vara synförstörande. Direkt och indirekt bländning från ljuskällor och armaturer är ett aktuellt problem i arbetsmiljöer. Både ljuskällor och armaturer har under senare år gradvis minskat i storlek samtidigt som effektiviteten har tilltagit med stegrade ljusflöden. Ljuskällor och armaturer bör därför väljas och placeras så att direktluminans begränsas liksom indirekta speglingar och reflexer inom synfältet. Ljushet är en visuell egenskap och ett subjektivt begrepp för ett område inom synfältet. Det är inte lika enkelt att mäta då det är kopplat till de kontraster som vårt synsinne registrerar och som utgör grunden för vårt seende.

för ytorna i vårt synfält är en betydligt viktigare faktor för bra belysning än belysningsstyrka. I synfältets centrum, på synobjektet, bör luminanserna inte överstiga förhållandet 3:1. Mellan detta centrum och det perifera omfältet bör luminanserna inte överstiga 5:1. Val och placering av armaturer, ytors reflektansfaktor samt inverkan från fönster (dagsljus eller speglingar i mörka fönsterytor) måste samordnas till en sammanhängande ljusplanering. Med eftertanke och klokhet kan vi underlätta seendet och främja hälsa och psyke.

även elektroluminiscens, är ett sätt att alstra ljus (energistrålning som stimulerar vårt synsinne till synförnimmelser)* En halvledarkristall emitterar ljus genom att tillföras elektrisk ström. Ljuskällan kallas ljusemitterande dioder (LED) med en teknik som, trots att den nu på 2000-talet blivit högaktuell, i själva verket observerades redan år 1907. Tre alternativa sätt att alstra elektriskt ljus är glödljus (temperaturstrålare), urladdningsljus och induktionsljus. *) Källa: Lars Starby, En bok om belysning, 2003.

är den ljusmängd med vilken något belyses. En belysningsstyrka på 50 lux betyder med 8 timmars daglig användning 400 luxtimmar per dag, 120.000 luxtimmar per år (300 dagar) eller 1.200.000 luxtimmar under 10 års användning. Allt ljus har en blekande eller färgpåverkande effekt och just detta värde är gällande generella, maximala ljusmängd inom museivärlden för mycket ömtåliga föremål och material.

Ljusemitterande dioder är halvledare som medfört en revolution inom belysning, en ny miniljuskälla som sedan 2000-talets början nu utvecklas snabbt till vår kanske vanligaste ljuskälla omkring 2020. LED-ljuset är ett monokromatiskt luminiscensljus med högt ljusutbyte (lm/W) och lång livslängd. För allmänljus i vita nyanser används vanligen blå dioder med tillsats av ett lyspulver. Ljuset har en tilltalande karaktär och ger möjlighet till höga ljuskvalitéer i olika vita ljusfärger. Elektroniska driftdon erfordras. Millimeterstora dioder bildar i små grupper en ljuskälla, antingen en diodmodul som integreras, antingen i speciella LED-armaturer eller i en glödlampliknande LED-lampa (retrofit). Lysdioder är synnerligen ljuseffektiva men kräver en väl kontrollerad och exakt strömförsörjning i en omsorgsfullt utförd armaturomgivning där värmeutvecklingen måste begränsas genom avkylning. Detta har medfört att den enskilda diodens prestanda, ljusflöde, färger, färgåtergivning och livslängd, inte är relevant för planering eller slutanvändare. Dioden påverkas nämligen starkt av sina driftförutsättningar och alla dess egenskaper förändras beroende på armaturens utförande och användning. Inom LED-ljuset är det prestanda från den kompletta LED-armaturen, inklusive diodmodul, driftdon, optik och övriga tillbehör, som man har nytta av. Se även  LED, LED-lysrör.

Lysrörsutfasning innebär ett förbud från EU mot att sätta ljuskällor som innehåller kvicksilver på den europeiska marknaden. Förbudet träder i kraft 2023. Lysrör och andra ljuskällor som innehåller kvicksilver måste då ersättas med andra alternativ. Initiativet att förbjuda farligt kvicksilver togs av Energimyndigheten och Kemikalieinspektionen 2021. Första datum för utfasning av kompaktlysrör är den 24 februari 2023. För lysrör är motsvarande datum 24 augusti 2023. Utfasningen innebär att det inte länge till kommer att finnas nya lysrör att köpa. Däremot får man fortsätta att använda lysrör som redan är i bruk och sälja redan lagerförda artiklar. Som ersättning för alla utgående lysrör och övriga kvicksilverlampor har nämnts ett behov av inomhusbelysning på omkring 17 miljoner ljuspunkter. Då ingår inte utbyten av högtryckslampor utomhus som också måste ersättas. Kvicksilver måste avlägsnas och destrueras. Det är ett farligt miljögift som lätt sprids i människans vardagsmiljöer. Det har länge utgjort ett hot mot människor och miljö från våra vanligaste ljuskällor lysrören, till exempel de vanliga T5- och T8-rören och kompaktlysrören. Läs mer om fördelarna med lysrörsutfasning här.

är en serie ellipser runt koordinater i CIE:s färgtriangel där varje ellips markerar skillnaden i ljusfärg från två ljuskällor i identisk färgtemperatur. Resultatet anges i SDCM-steg där 0 betyder ingen avvikelse alls och 10 högsta avvikelse. SDCM står för Standard Deviation of Colour Matching. Dr Lewis MacAdam (1910-1998) var en framstående amerikansk färgforskare, bl.a. ordförande i CIE, internationella belysningskommissionen. Den subjektiva graderingen genomförde MacAdam i statistiskt relevanta grupper av försökspersoner i olika åldrar.

som upptäcktes 1998 är ett proteinpigment på ögats näthinna (retina) som fått speciell uppmärksamhet från år 2002 då upptäckten av en ny, tredje typ av fotoreceptor i våra ögon publicerades. Pigmentet finns i näthinnans ljuskänsliga ganglieceller som med icke-visuella uppgifter inte har med synen att göra. Cellerna reagerar på och absorberar ljusstrålar, huvudsakligen blått ljus inom 470 till 480 nm. De avger elektriska signaler till hjärnan som sedan styr hormonbildning och alla rytmiska funktioner hos människor och de flesta djur. Det gäller vår viktiga circadianska dygns- och årsrytm med vakenhet, aktiviteter, sömn, blodtryck samt temperatur-, enzym- och hormonrytmer m.m., alltså det som kallas vår biologiska klocka. Det kortvågiga blå ljuset står idag i centrum för ljusforskning, bl.a. inom det nya området HCL, Human Centric Lighting, därför att det har så tydlig påverkan både hälsa och välbefinnande.

Melatonin är ett sömnhormon som produceras i hjärnans tallkottkörtel och avges till blodet. Det är också känt som en receptfri medicin. Utsöndringen av melatoninet varierar under dygnet. Det är troligen kroppens viktigaste mekanism för att göra oss sömniga och för en god nattsömn. I dagsljus liksom annat fullspektrumljus är utsöndringen låg men den ökar under dygnets mörka perioder. Processen styrs av graden av ljusinfall mot ögats hornhinna där speciella, icke-visuella receptorer reagerar och ger signaler till vår inre klockas tidhållare i hjärnans hypotalamus. Melatonin har stark inverkan på människans dygnsrytm, på graden av vakenhet och sömn och växlingen däremellan. Det är en av flera mekanismer som ljuset påverkar.

är ett engelskt ord som på svenska används som fackord i betydelsen nätverk eller trådar. Verbet ”mesha” kan då ersätta koppla ihop eller fånga. Den engelska förkortningen står för Medical Subject Headings, en vokabulär inom medicinsk vetenskap. Inom belysning är Mesh ett nätverk för trådlös kommunikation mellan ingående enheter. Genom att använda Mesh-nätverksteknik så behöver man enbart ha täckning för och vara inom räckhåll (max 30 m) för en enhet för att kunna styra samtliga enheter. Enheterna kommunicerar sedan vidare med varandra en efter en. De är alla likvärdiga (ej master/slav-koppling). MESH-tekniken möjliggör storskaliga installationer med ett stort antal armaturer som enkelt kan kontrolleras med hjälp av smartphone eller surfplatta.

beskriver vårt seende vid luminansnivåer 0,3 – 3 cd/m2. (Rekommenderad genomsnittlig luminans på vägar och gator i Sverige är 0,5 – 2 cd/m2). Under mesopiska synförhållanden stimuleras både tappar och stavar. Stavarna har högre ljuskänslighet än tapparna men kan inte urskilja färger och det mesta blir grått. Befintliga metoder för att mäta och beskriva vägbelysning blir här osäkra då dessa hittills mest byggt på dagsljusförhållanden. Nya mesopiska mätförhållanden underlättar anpassning till lägre ljusnivåer och därmed till energibesparing. Man har bl.a. funnit att ljuset från gulaktiga ljuskällor, som högtrycksnatrium, tenderar att överskattas medan vita ljuskällor har tenderat att underskattas. Mesopisk fotometri har blivit ett aktuellt område inom belysningsforskning. Se även Fotopiskt seende (dagsljusseende) och Skotopiskt seende (mörkerseende).

Detta är inte halogenlampor, förbättrade glödlampor, utan små och medelstora metallhalogenlampor som är urladdningslampor av högtryckstyp. De första metallhalogenlamporna tillkom för att ge ett intensivt, vitt och ”rent” ljus med bra färgåtergivning, bl.a. för färgtevesändningar från större sportevenemang. HID är en förkortning för engelskans High Intensive Discharge. Tekniken för små och medelstora metallhalogenlampor, Compact HID lampor, använder urladdningsrör i keramiskt material, av samma typ som högtrycksnatriumlampor. Tidigare ha man använt ett enklare utförande med kvartsglas. Därmed har man förbättrat effektivitet (ljusutbyte), färgåtergivningsförmåga och inte minst färgstabilitet under livslängden. Vid exponering av föremål i olika material, från glas och metall till textilier, uppfattas ljuset ofta som attraktiv fräscht och krispigt. Fler fabrikat ökar sitt utbud av lampor till utmärkt färgåtergivning, Ra>90. Vanligaste ljusfärger är 3000 och 4200 kelvin (K). Ljuset är intensivt och ljusutbytet är högt, omkring 90-120 lumen per watt (lm/W). Sortimentet innehåller både 1-sockliga och 2-sockliga utföranden med rörformade eller ellipsoida ytterkolvar av glas som är klart eller matterat. Medellivslängden varierar mellan 8000 och 15 000 timmar beroende på lamptyp. I de vanligaste metallhalogenlamporna alstras i en urladdning i en blandning av metallångor i ett urladdningsrör av sintrad aluminiumoxid. Olika metaller bidrar med olika spektrallinjer och sammansättningen av metaller skapar det totala ljusspektrat. Urladdningsröret innesluts i en klar rörformad eller invändigt klar eller matterad ellipsoid ytterkolv av glas. Compact HID metallhalogenlampor får bästa prestanda när de drivs med elektroniska förkopplingsdon, bland annat elimineras risken för flimmer. Vissa av ljuskällorna fungerar endast tillsammans med elektroniska don. Den praktiska livslängden blir också längre då elektroniska driftdon kompenserar för toleranser i matningsspänningen och ger ljuskällorna optimala driftförhållanden. När man tänder en metallhalogenlampa i kallt tillstånd tar det flera minuter innan den uppnått fullt ljusflöde. Återtändning av varm lampa varierar från 5 till 15 minuter beroende på lamptyp och armaturkonstruktion. Vissa Compact HID går att ljusreglera med speciella elektroniska driftdon. Då dessa ljuskällor huvudsakligen används inomhus är det viktigt att ljusregleringen sker med bibehållen färgtemperatur och färgåtergivning. Därför är reglerområdet tillsvidare begränsat till 50 – 100 %.

kallas det inom färgområdet när två färgade ytor med olika spektrala reflektionskurvor ser helt lika ut i en sorts belysning men olika i en annan. Sådana färger kallar man metamera färger. Inom kemi och zoologi har begreppet metameri en annorlunda innebörd.

innebär uppdelad i delar (moduler) som kan tas isär och sättas ihop. Med modulära produkter och system kan synergier skapas, vilket effektiviserar produktens livscykel. Användningsområdet och produktutbudet blir bredare, materialåtgången minskar och utvecklings- och produktionskostnaderna sänks. Komponenter med liknande funktion kan läggas till eller ersättas efter behov.

är enfärgat ljus i ett mycket smalt våglängdsband. Det skiljer sig från vanliga ljuskällors ljus som är sammansatt från flera våglängdsområden. Under vissa förhållanden kan monokromatiskt ljus ge en klarare bild på näthinnan, t.ex. i dimma (jämför lågtrycksnatrium). Idag är monokromatiskt ljus aktuellt från lysdioder i färg.

är en längdenhet som motsvarar en miljarddels meter. SI-prefixet ”nano” (n) innebär 10 -9. 1 nm= 0,000 000 001 meter. Nanometer används softa inom naturvetenskap för att beskriva sträckor på molekylnivå och avstånd i kristallstrukturer. Typiska atombindningar har längden 1 ångström = 0,1 nanometer. Teknik och forskning på denna skala kallas nanoteknik och nanovetenskap. Enheten nanometer används också för att ange våglängder inom spektral energistrålning, där t.ex. det syngrundande ljuset ligger mellan 380 nanometer (blått ljus) och 780 nanometer (rött ljus). Kortvågiga delar av spektrat gränsar till röntgenstrålning, långvågiga till radiovågor.

The National Electrical Manufacturers Association, NEMA, utformar bland annat ljusarmaturer och ljussystem med LED inom belysningsområden utomhus, särskilt aktuellt inom den smarta stadens infrastruktur. The National Electrical Manufacturers Association, NEMA, är en större amerikansk industriorganisation I Washington som utformar teknikstandarder inom producentledet för elektriska och medicinska produkter och system på sammanlagt sju marknader. En omfattande del av verksamheten är ljusarmaturer och ljussystem med LED inom belysningsområden utomhus, särskilt aktuellt inom den smarta stadens infrastruktur. I NEMA:s uppdrag ingår inte tester och certifiering. NEMA-sockel är en etablerad och standardiserad armaturmodul för den smarta stadens och infrastrukturens LED-armaturer utomhus. NEMA-sockel är en etablerad och standardiserad armaturmodul för den smarta stadens och infrastrukturens LED-armaturer utomhus. Den har sitt ursprung i Nordamerika och är liksom den nyare Zhaga-sockeln en aktuell komponentmodul för anslutning till externa moduler, sensorer, nätverk och mjukvara. Den framtidssäkrar utomhusarmaturer för kommande utveckling även digital teknik inom IoT. Se även Zhaga / Zhaga-sockel.

Nutritional light är ett nytt internationellt begrepp inom ljus och belysning som skall främja människans livskvalitet genom ett attraktivt, trivsamt, effektivt och hållbart inomhusljus i byggnader. I svensk översättning lämpligtvis ”näringsljus”. Särskilt möjligheten till dagliga doser av utvalt näringsljus, antingen dagsljus eller LED-ljus med en stimulerande eller dämpande spektral karaktär som genom ögonens icke-visuella receptorer på näthinnan kan ha hälsosamma effekter på oss människor, på ögon, kropp och hjärna. Det nya begreppet tillkom på International Day of Light, Internationella ljusdagen, den 16 maj 2019 genom en ideell stiftelse, The Good Lighting Group.

(organic light emitting diodes) är en ny ytformad ljuskälla under utveckling, parallellt i Europa, Japan och USA. Liksom lysdioder (LED) alstrar OLED ljus genom en form av elektroluminiscens, ”elektrofosforscens”, där en tunn, lysande platta av glas eller metall förses med en serie ytfilmer av organiska material placerade mellan två ledare. Verkningsgraden på nuvarande stadium uppgår till 25 lumen per watt men en första forskningsetapp inom en femårsperiod siktar på minst 50 lm/W. Inom Europa arbetar med stöd av EU ett brett konsortium, ”OLLA”, som omfattar 24 större företag från 8 länder, bl.a. Osram, Philips och Siemens.

är ett traditionellt begrepp inom belysningstekniken som fått ny aktualitet inom dagens ljusforskning. Omfältsljuset belyser vår omgivning runt om oss utanför synfältet. Dess vertikala ytor (yttre omgivning) har ofta glömts bort vid slentrianmässig ljussättning. Enligt tidigare praxis skall luminansfördelningen fördelas ungefär i proportionen 5:3:1 räknat från arbetsytan och utåt periferin. Aktuella vetenskapliga studier antyder kommande rekommendationer för en större andel vertikalljus i arbetsplatsens yttre omgivning än man planerar för idag, inte minst inom skolor och lärosäten.

Omfältsljus är ljus som reflekteras från de väggar och tak som omger oss. I Ljus & Rum – planeringsguide för belysning inomhus, som ges ut av Ljuskultur i samarbete med Arbetsmiljöverket och Statens Energimyndighet anges rekommenderade ljusnivåer för olika applikationer och rumstyper. Formeln som används för att beräkna ett medelvärde av omfältsljuset grundas på väggarnas och takets förmåga att reflektera ljuset. Det syftar till att minska obehag från för höga kontraster, så att skillnaden i ljushet mellan det definierade arbetsområdets och omfältens ljusnivå inte blir för stor. En väl balanserad ljusnivå utan för stora kontraster mellan det ljusaste och det mörkare upplevs som visuellt behagligt. I rum med liten mängd dagsljus är det extra värdefullt med ljus mot omgivande väggar och/eller tak för att stimulera och komplettera arbetsområdets mer funktionella ljusnivå. Formel för att beräkna omfältsljusets medelvärde: ēamb = ( ēv,vägg1 + ēv,vägg2 + ēv,vägg3 + ēv,vägg4 + ētak ) / 5 (lux) Även i utomhusmiljöer som parker, gång-/cykelvägar m.fl. är omfältsljus ett relevant begrepp. Syftet med omfältsljuset är vanligen att höja känslan av trygghet och/eller att synliggöra trafikanter i vägens närområde. I Trafikverkets dokument förekommer det som begreppet omgivningsljus eller omgivningsljusförhållande och när man kvantifierar det används storheten EIR (Edge Illumination Ratio). Ljus & Rum kan beställas från Ljuskulturs hemsida.

betyder ogenomskinlig, alltså varken genomlyslig eller genomsiktlig.

är ett mineral eller en ädelsten. Opal är färglös, mjölkvit, gul, röd, grön, blå eller svart. Typisk är en optisk effekt kallad opalescens, en spridning av ljus. Opaler är sköra och finns huvudsakligen i Australien. (ur Nationalencyklopedin)

opalinglas, opalplast, opak. Opalglas är ett transparent men ogenomsynligt, vanligen vitt glas, som förr kallades mjölkglas. För belysningsändamål används det oftast i kombination med klarglas i kupor och plana glas och kallas då överfångsglas. Liksom opalplast av akryl (PMMA) eller polykarbonat (PC) har opalglaset en mycket god förmåga att sprida ljuset effektivt och jämnt. Ytan är glättad eller matterad eller något mittemellan och beskrivs oftast i ett av följande tre utföranden: blank, sidenmatt (”satinerad”) eller matt. Det sistnämnda betecknar en sträv yta. Inom konsthantverket har opalglaset antikt ursprung och började framställas i Venedig på 1400-talet. En variant med halvgenomskinligt, halvtransparent, opalglas kallas opalinglas.

För icke-transparent glas eller plast, alltså ogenomskinligt material, används facktermen opak. Ordet opacitet, som mått på genomskinlighet, används för papper och inom astrofysiken.

beskriver ett halvgenomsiktligt, semitransparent utförande av ett glas eller ett plastmaterial som i belysningssammanhang vanligtvis är infärgat i opalvitt.

Optik är läran om ljusets utbredning och brytning (från grek. optikē). Tillämpningar av optisk ingenjörskonst hör speciellt ihop med belysning och kallas för belysningsteknik. Optik är en gren av fysiken inom vilken förklaringar ges till olika optiska fenomen. Under det tidiga 1000-talet, skrev Alhazen (Ibn al-Haytham) Boken om optik (Kitab al-manazir) i vilken han undersökte ett nytt system för att förklara synlighet och ljus, grundat på observationer och experiment. Modern optik är en term för att beskriva de områden av optisk vetenskap och ingenjörskonst som blev populära under 1900-talet. Dessa områden av optisk vetenskap beskriver oftast ljusets elektromagnetiska egenskaper (vågrörelser) eller ljusets kvantumegenskaper (fotoner) men innehåller också andra ämnesområden. Optiken brukar vanligen beskrivas som det synliga, det infraröda och det ultravioletta ljusets uppträdande. Den spänner över både klassisk fysik och kvantfysik. Tack vare den breda praktiska tillämpningen av ljusvetenskap, har den optiska vetenskapen och den optiska ingenjörskunskapen kommit att bli mycket tvärvetenskapliga områden. Optisk vetenskap ingår nu som en del i många närliggande discipliner, vilka innefattar bland annat elektrisk ingenjörskonst, fysik, psykologi, neurovetenskap och medicin. Källa: Nationalencyklopedin, optik. /uppslagsverk/encyklopedi/ (hämtad 2020-05-04).

PAR är förkortning för Parabolic Anodized Reflector och syftar på lampor som har en parabolform som riktar ljuset framåt i olika spridningsvinklar. En alternativ tolkning av PAR som cirkulerat är att de i Sverige kopplades två och två p.g.a. 120V-systemet i ursprungslandet USA. Nu finns PAR LED lampor med socklar som kan ersätta tidigare PAR lampor. Efter ordet PAR anges en storlek t ex PAR 38 eller PAR 16 där siffran anger diameter på lampan i åttondels tum.

har en fokuserande förmåga för ljusstrålning och mikrovågor. En parabol är en plan, öppen kurva vars punkter har samma avstånd till en given punkt och en given rät linje. En matare i brännpunkten till en paraboliskt formad belysningsreflektor innehåller en ljuskälla som riktad mot reflektorns yta ger upphov till ett ljusknippe som är parallellt med paraboidens axel. Omvänt kan infallande parallellt ljus koncentreras till denna brännpunkt.

(latin för nästan skugga) används i betydelsen halvskugga inom ljusarkitektur liksom vid mån- och solförmörkelser och vid solfläckar. Med halvskugga avses den ljusare delen av en skugga. Motsatsen till penumbra är latinets umbra, på svenska kärnskugga, den mörkare delen av en skugga. Bearbetad källa: Nationalencyclopedin, www.ne.se

är en vanlig benämning för den ”svarta kroppens” kurva, ett teoretiskt begrepp för en temperaturstrålare med kontinuerlig elektromagnetisk strålning vars spektrala sammansättning bestäms av dess temperatur i kelvin (K). En svartkropp absorberar all infallande elektromagnetisk strålning och kan inte reflektera någonting. På så sätt kan den strålning som avges från kroppen inte påverkas av den strålningsmiljö som kroppen befinner sig i utan enbart av kroppens inre egenskaper. Exempel på svartkroppstrålare är solen, glödlampors glödtråd och glödgat järn. När en svart kropp, en järnklump, upphettas blir den svagt röd, rödgul, gul och gulvit. Energiflöde och färgtemperatur (kelvin, K) stiger successivt. En blå och klar norrhimmel når 20000K medan man inom belysning väljer ljuskällans färgtemperatur från 6000 till omkring 2500K. Plancks kurva används som norm för att ange hur väl artificiellt ljus återger färger på ett naturligt och rättvisande sätt. Det äkta ljuset från sol, eld och glödljus betraktas som perfekta referensljuskällor (värmestrålare) med optimal färgåtergivning. Artificiella ljuskällor, idag mest LED, jämförs med glödljuset genom en grafisk beräkningsmetod (korrelererad färgtemperatur).  Belysningens kvalitet avgörs av hur väl ljusets koordinater överensstämmer med Plancks kurva i CIE:s färgtriangel. Max Planck var en av Tysklands främsta forskare, en teoretisk fysiker som blev känd för Plancks strålningslag. Den blev början till den nya fysikens kvantteori. Planck tilldelades Nobelpriset i fysik år 1918. CIE = Commission Internationale de l`Eclairage, Internationella belysningskommissionen

Ljusalstring sker genom upphettning av ett ämne gas och/eller fast ämne till plasma som avger ett vitt ljus med kontinuerligt spektrum. Plasmalampan är en udda ljuskälla som förekommer sparsamt på vissa marknader. Den kallas ibland för svavellampa och bland felaktigt för induktionslampa. Numera kallas den ofta LEP (Light Emitting Plasma). Det handlar om mikrovågsteknik där en magnetron bombarderar ett ämne, gas och/eller fast ämne, med mikrovågor. Detta valda ämne upphettas och övergår till plasma som strålar ut ett intensivt och flimmerfritt vitt ljus. På grund av hög värmeutveckling måste lampan vanligtvis kylas med en fläkt. De första plasmalamporna hade mycket höga effekter och ljusflöden, vilket har begränsat deras användning. Utvecklingen på senare tid har gått mot lägre effekter och ljusflöden, exempelvis 125 watt (W). Livslängden begränsas endast av magnetronen som hittills haft en praktisk livslängd på omkring 15 000 timmar. Plasmalampor kräver driftdon i form av en magnetron för uppvärmning av materian. Ljusreglering är tekniskt möjlig men tillgången på kommersiella produkter är begränsad.

metylmetakrylatplast, se Akrylplast.

se "Power over Ethernet"

se Karbonatplast.

är en teknik för att via en speciell nätverkskabel skicka data och samtidigt strömförsörja apparater som har PoE-stöd, t.ex. för belysning där LED-armaturer nu används tack vara sin låga effektförbrukning. Tekniken har nått stor spridning och har blivit dominerande standard för s.k. höghastighetskommunikation. För styrning av belysning får man med PoE väsentligt lägre installationskostnader för belysning. Armaturerna ingår där i ett smart nätverk där varje enhet har egen IP-adress. Styrning och kontroll av ljuset via smarta telefoner är praktiska fördelar liksom att LED-armaturens sensorer sköter luft-och värmekontroll, närvarofrekvens m.m. Ethernet och PoE är alltså datakommunikation på lokala datornät, utvecklad vid Xerox PARC under 1970-talet, i dag en teknik för att på ett säkert sätt överföra kraft tillsammans med datakommunikation i Ethernetkablar. I det ursprungliga Ethernet, som det standardiserades 1980, sänds datapaket med en överföringshastighet på 10 Mbps (miljoner bitar per sekund). Under 1990-talet blev även Ethernet med 100 Mbps vanliga. Gigabit Ethernet (med överföringshastigheter på 1 000 Mbps) standardiserades 1998. Namnet Ethernet syftar på den eter som i äldre fysikalisk teori förekom som bärare av elektromagnetisk strålning, här i form av koaxialkabel eller optisk fiber. Källa: Övervägande Nationalencyklopedin, Ethernet. Hämtad 2019-12-17.

Se Driver.

är den viktiga teknik som bör användas för ljusreglering av LED. Den innebär att lysdioderna tänds och släcks genom att en fyrkantsvåg med varierande frekvens driver dem. De olika ljusnivåerna anpassas till ögats känslighet i en s.k. logaritmisk kurva. LEDmodulen fungerar här också bäst enligt sin specifikation och färgtemperaturen påverkas inte av regleringen. Egentligen rekommenderas numera en utmärkt hybridmetod där man blandar PWM med strömreducering för att effektivt kunna reducera oönskat flimmer (stroboskobeffekter). Flimret är ett vanligt problem hos driftdon av sämre kvalitet och något som vi måste undvika, speciellt inom arbetsmiljön. Donet skall alltså vara dimringsbart, avsett för PWM och flimmerfritt, även vid lägre dimringsnivåer, vilket kräver en frekvens på minst 500 Hz. Några vanliga styrsystem för PWM-dimmern är DSI, DMX och DALI.

(polyvinylkorid, vinylkloridplast) är en vanlig termoplast som tillverkas av vanligt koksalt och naturgas eller olja. Den har bra ljusgenomsläpplighet men är spröd och relativt känslig för UV-strålning. PVC användes på 1950-talet i korrugerad form i lysrörsarmaturer och till lystak. PVC anses inte miljövänlig. Vid förbränning bildas förutom koldioxid och vatten saltsyra. Det kan även bildas dioxiner och andra klorerade kolväten i mindre mängd på grund av klorinnehållet. Därför måste all förbränning av PVC sker under kontrollerade former. Vid bränder är det oftast röken och gaserna som kan döda eller skada människor samt orsaka skador på elektronisk utrustning. Gasen och röken tar bort syret i rummet och fyller det med giftiga och korrosiva gaser i stället. Gaserna och klorhaltig sot sprider sig snabbare än elden. Traditionella förläggningssystem av PVC, kablar bland annat, kan innehålla upp till 30 olika ämnen som medför miljörisker. Kretsloppsdelegationen har föreslagit regeringen att förbjuda PVC. Halogenfria kablar saknar helt PVC. (Delvis citat från: Protec Systems AB)

SI betyder Système International d’Unités, d v s franska för ”det internationella måttenhetssystemet”. Bokstäverna SI används på alla språk för att beteckna detta system. SI-systemet blev en standard på en internationell kongress 1960 och används i stora delar av världen.

är en förkortning för grundfärgerna rött, grönt och blått och används inom belysning för färgväxling mellan ljuskällor. Genom att kombinera de tre färgerna kan man skapa ett oräkneligt antal färgkulörer, färgtoner, och nyanser, en teknik som bl.a. används inom TV. Genom en additiv blandning i lika delar av rött, grönt och blått får man vit färg som lätt kan tonas i ”kallare” eller ”varmare” nyanser. Det finns också en subtraktiv färgväxlingsprincip kallad CMYK där cyanblått blandas med magenta och gult (yellow). Inom belysningsområdet ¬ LED har ny teknik inom elektronisk färgväxling aktualiserat RGB-systemet. Även med färgade HF-styrda lysrör blandar man idag elektroniskt ljuset från röda, gröna och blå lysrör för att framkalla ”kallare” eller ”varmare” nyanser av vitt ljus eller vilken färgnyans som helst inom ljusstrålningens spektralområden, 380 - 780 nm*. *) en nanometer = en miljarddels meter.

Se Färgåtergivning, Ra eller CRI.

är ett engelskt uttryck bl.a. från byggnadsbranschen. I svenskan används det i betydelsen ”att ersätta något med något nytt”. Begreppet och aktuellt inom belysning när många ljuskällor utfasas från marknaden och skall ersättas av nyare lamptyper, en form av uppdatering.

från EU reglerar innehållet i elektroniska och elektriska produkter inom området Ekodesign (se även detta ord). Det europeiska direktivet om begränsning av farliga ämnen, RoHS (Restriction of Hazardous Substances), innebär att företag som producerar elektrisk och elektronisk utrustning är direkt ansvariga för att produkterna uppfyller kraven vad gäller kemiskt innehåll. De gäller för EU:s medlemsstater och ställer krav på att produkterna inte får innehålla kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom och de bromerade flamskyddsmedlen PBB och PBDE. Det är obligatoriskt att följa RoHS för att få sälja elektronik och elektrisk utrustning till EU. Tillverkare, ägare, återförsäljare och importörer måste alla säkerställa att deras produkter uppfyller direktivet för att få distribuera och sälja dem inom EU.

Standard Deviation Colour Matching. Se Mac Adams färgellipser.

är ett av de nya ord som berikar den tekniska nomenklaturen i vårt svenska språk, i detta fall inom ämnesområdet ljusstyrning. En sekvensor (engelska sequencer) är en anordning för att variera det artificiella ljuset i kontinuerliga, återkommande sekvenser, något som vi brukar kalla för ”dynamiskt ljus”.

är ett italienskt ord från konstens värld som handlar om samspelet mellan ljus och skugga och betecknar en blandning av färger och nyanser som är så subtil att allt smälter samman till en ”disig” effekt. Det italienska substantivet fumo betyder rök och verbet sfumare schattera, skugga. Leonardo da Vinci, 1452-1519, var en känd företrädare för sfumato. Han beskrev själv tekniken som ”utan linjer eller gränser och som uppträder som rök”. Mjuka övergångar mellan ljus och skugga är något man tydligt finner i hans berömda tavla Mona Lisa.

Nattseende handlar om hur ögats ljuskänsliga sinnesceller eller ljusreceptorer, stavarna, uppfattar ljuset enligt sin känslighetskurva vid lägre belysningsnivåer, luminanser under 0,3 cd/m2. Stavarna använder vi vid låga belysningsnivåer men de kan inte uppfatta färger och detaljer. Det seende vi använder under sådana förhållanden kallas för skotopiskt seende. Det största ljusintrycket uppnås på en optimal våglängd av 505 nanometer, blågrönt ljus. Dagens redovisning av ljuskällors ljusflöde i lumen avser enbart dagseende, det fotopiska seendet. Ett omdefinierat ”nattlumen” skulle kunna vara energieffektivare och ge oss nya insikter om vitare ljus, bl.a. metallhalogen. Se även Fotopiskt seende (dagseende) och Mesopiskt seende (skymningsseende).

Se Kapslingsklass.

Se Kapslingsklass.

avser digitala processer för alstring och styrning av ljus där data genereras och programmeras. Ljusreglering (tuning) är ett viktigt inslag inom ljusdesign för att förbättra ljusmiljöer och effektivisera elanvändningen. Genom att reglera ljusmängd och ljusfärg (K) efter lokalers funktion och efter människors behov, önskemål, hälsa och välbefinnande, styr man manuellt, sensorstyrt eller förprogrammerat belysningen där den behövs och när den behövs. Det skall vara lätt och flexibelt att styra ljuset, genom fast eller trådlös dimmer på vägg, i själva armaturen eller med trådlös fjärrkontroll, t.ex. i form av mobil eller surfplatta.

är en ljuskällas kontaktdel till lamphållaren. Gängsocklar för vanliga glödlampor kallas E27 medan små klotlampor och kronljus vanligen har den mindre sockeln E14. Lysrör har stiftsockel. Kompaktlysrör har 2-stifts (för konventionella don) eller 4-stifts sockel (för HF-drift).

är ett begrepp för mjukare ljus från reflektorer antingen genom matterad reflektoryta eller tillsats av diffuserande material.

SPD är förkortning för ljusets spektrala effektfördelning och kommer från engelskans ”spectral power distribution”. Inom ljus, färgvetenskap, radiometri och fotometri beskriver SPD den spektrala effektfördelningsmätningen av effekt per ytenhet och våglängd. Ljusets strålningseffekt definieras som den strålning som träffar en yta per kvadratmeter och uttrycks i watt eller milliwatt per m2. Ljusstrålningens våglängder anges i enheten nanometer (nm). Det syngrundande ljuset alstras inom kortvågiga bandområdet 380 till 780 nm, från violett via blått, grönt, gult till rött. Hög visuell ljuskvalitet, bland annat naturlig färgåtergivning, förutsätter vanligtvis att alla ljusets syngrundande våglängder är representerade så jämnt som möjligt i ett kontinuerligt spektrum (”fullspektrum”). När man specificerar belysning för det cirkadiska systemet är ett första steg att fastställa om ljusets spektrum kan ge önskade icke-visuella effekter. Två tillgängliga globala metoder för dessa beräkningar är dels CIE:s internationella standard S 026/ E:2018, dels den nordamerikanska UL-standarden (CA och CS) för kontorsfastigheter som utarbetats av Lighting Research Center. Fotnot: CIE betecknar den internationella belysningskommissionen i Wien och UL är det certifierande institutet Underwriters Laboratories i Illinois, USA.

Elektromagnetisk energistrålning sker i ett spektrum indelat i våglängder. Dessa anges i nanometer (nm), från kortvågig strålning som röntgen och ultraviolett ljus till långvågig strålning, t.ex. infraröd och radiofrekvent strålning. Solstrålning omfattar området från 300 till 4000 nanometer (nm). Syngrundande strålning alstras inom ett mycket begränsat, kortvågigt bandområde, 380 – 780 nm, i färger från violett och blått via grönt och gult till rött. Strålningen består av små och osynliga energikvanta som kallas fotoner. När de träffar ögat omvandlas strålningen till bioelektriska signaler som i en komplex process skapar oss en bild av vad vi ser. Hög visuell kvalitet förutsätter egentligen att alla ljusets våglängder är representerade så jämnt som möjligt. Inom allmänbelysning med ljuskvalitet bör därför ljuskällor med ett kontinuerligt spektrum alltid eftersträvas med en så jämn och effektiv spektralfördelning som möjligt över hela frekvensområdet, precis som hos det ”äkta ljuset”, dagsljus och glödljus. Hög ljuskvalitet innebär att vi upplever en naturligare återgivning av färger än vad ljuskällor med ett "diskontinuerligt" spektrum vanligtvis presterar. Det nya LED-ljuset ser lovande ut. Nu kan man välja kvalitetsdioder med en näst intill heltäckande spektralfördelning, vilket medför utmärkt färgåtergivning med ett högt färgåtergivningsindex, Ra ˃90. Ljuset från övriga ljuskällor, lysrör, metallhalogen-, högtrycksnatrium- och kvicksilverlampor samt enklare lysdioder och LED-lampor, representerar ett diskontinuerligt spektrum där vissa färgnyanser saknas eller är otillräckliga. Monokromatiska ljuskällor, t.ex. färgade lysdioder, alstrar sitt mycket effektiva, enfärgade ljus inom en smal, avgränsad spektral våglängd. Se även Spektrum

Ursprungligen enbart en uppdelning av ljuset i dess olika färger eller kulörer, specificerat i våglängder. Numera avses en uppdelning av elektromagnetisk strålning efter våglängd (nanometer nm), frekvens (terahertz THz) m.m. Även inom musiken förekommer ordet för att beskriva klanger (klangfärg). Det elektromagnetiska spektrumet omfattar från korta våglängder till långa våglängder med följande indelning som även visar från lägsta till högsta energiinnehåll: radio-och TV-vågor/mikrovågor/infraröd strålning/ syngrundande visuellt ljus/ ultraviolett ljus/röntgenstrålning/ gammastrålning. Ljus för vårt seende, det syngrundande ljuset, utgör en mycket liten del av hela spektrum, från omkring 370 till 780 nanometer. Det indelas i spektralfärger från kortvågigt ljus i violett kulör till långvågigt rött ljus. När ljuset bryts i ett prisma ser vi de olika våglängderna som olika färger eller kulörtoner (regnbåge är ett bra exempel). Ett sådant heltäckande spektrum kallas ett kontinuerligt spektrum, något människan upplever så positivt från äkta dags- och solljus, eld och glödljus. I en historiskt betydelsefull utveckling inom LED-ljus alstrar nu helt nya lysdioder ett solljusliknande ljus som återger ett kontinuerligt spektrum med åtföljande utmärkt färgåtergivning som en av flera fördelar. Vitt ljus får man genom en blandning av färger, så många som möjligt dock minst tre, rött, grönt och blått (RBG). I lysdioder har man hittills förenklat proceduren genom att använda blå dioder med tillsats av fosfor, vanligen orange. I de nya SunLike™-dioderna med ett kontinuerligt spektrum och ett solliknande ljus kombineras RGB-teknik med fosfor i violett ljusfärg. Se även Spektralfördelning

eller utstrålningsvinkel är den vinkel inom vilken ljusstyrkan utgör minst 50 av sitt maximala värde.

gränssnitt / gränsyta / interface / förbindelselänk / omvandlare; en produkt placerad mellan något som styr och det som skall styras i t.ex. moderna bussystem för belysning, värme och ventilation. Styrmoduler används för digital ljusreglering och finns för montage i armatur, undertak eller apparatskåp.

är ett tunt underlag, en monteringsplattform, för mikroelektroniskt montage. Substratet kan vara elektriskt aktivt, ledande, som silikon eller passivt, som t.ex. aluminium och keramik. På substratet ”odlas” eller monteras diodchips. Så uppstår t.ex. ett kretskort eller en LED-modul.

SunLike™ är registrerat varumärke för ett nytt LED-ljus från Seoul Semiconductor och Toshiba, två av de ledande tillverkarna inom ljus och elektronik. SunLike™ som lanserades hösten 2017 återger ett kontinuerligt, heltäckande spektrum, mycket nära det äkta solljuset. Det ger därför en naturligare och i det närmaste perfekt färgåtergivning som skiljer sig från övriga artificiella ljuskällor.  SunLike™-ljuset alstras genom ny chip-teknik från Seoul Semiconductor och ny fosforteknik från Toshiba (TRI-R™). Det skiljer sig från vanligt LED-ljus genom att en vanligtvis onödigt hög andel energirikt blått ljus har ersatts av violett och purpur. SunLike™ ger ett kontinuerligt heltäckande, solliknande syngrundande spektrum, från 380 till 780 nanometer. Det medför som solljuset speciella kvalitéer för människan som levt och utvecklats i solljus i miljontals år. En närmast naturlig och perfekt färgåtergivning (Ra>97) anses synnerligen positiv liksom en allmänt klarare återgivning av ytor och strukturer. Man slipper också oönskad UV-och IR-strålning.

är det svenska begreppet för engelskans Suprachiasmatic Nucleus, en äggformig, tätt packad samling av små sinnesceller eller receptorer i ögats näthinna i hjärnans synnervskorsning i främre hypotalamus där hormoner väljs och doseras. Detta lilla hjärncentrum styr den viktiga dygnsrytmen med bland annat melatonin, kortisol, kroppstemperatur, hjärtslag, hunger, törst, tarmrörelser, syrekonsumtion och sexlust. Det var i början av tjugohundratalet som ett tidigare okänt system visade hur beroende människa, djur och växter är av en väl kalibrerad dygnsrytm. Det ”cirkadiska systemet”, med sitt självgående biologiska urverk i hjärnans centrum, har en mycket stor inverkan på människans hälsa och välbefinnande, inte minst i våra arbetsmiljöer. Vår dygnsrytm har hittills varit beroende av äkta dagsljus för att kunna initieras. En stor vetenskaplig nyhet är idag det elektriska inomhusljuset SunLike, en LED-typ som alstrar en med dagsljuset likartad, kontinuerlig spektralstrålning – ett kvalitetsljus med skärpa och bästa färgåtergivning (>97). Amerikanska och brittiska forskare har i tidskriften Science bekräftat det icke-visuella ljusets inverkan på det cirkadiska systemet. Något som kom att belönas med Nobelpriset år 2017. Synsinnet, för det visuella ljuset och vårt seende, alstras som tidigare av de miljontals sinnesceller i ögonen som vi kallar tappar och stavar.

är en armaturs tilläggsutförande där digitala HF-dimdon regleras, tänds och släcks via en enkel, återfjädrande tryckknapp av standardtyp, t ex på rummets vägg, utan behov av någon styrmodul. (Reg. varumärke för TridonicAtco Gmbh & Co KG)

är vetenskapen om samspelet mellan människa och arbetsbelysning, ljusets påverkan på människan i arbetslivet. En ledande svensk företrädare för synergonomi är docenten, med.dr. Per Nylén på Arbetsmiljöverket i Stockholm. Han fortsätter och utvecklar sin företrädares, professor Bengt Knaves, arbete som stark kraft bakom forskning, information och utbildning inom seendet och arbetets synförhållanden. Två ljuskonsulter, Lars Carlsson och Roger Wibom, deltog under 1900-talets senare år i detta arbete och blev efterfrågade specialister inom området.

Människans sinnen ger oss förmåga att använda våra neurologiska och psykologiska system för ”perception av omvärlden och oss själva”. Vi har fem sinnen, synsinne, hörsel, känsel, luktsinne och smaksinne. Genom synsinnet uppfattar vi det som kallas ljus – nämligen den spektrala energistrålning som i form av osynliga fotoner alstras inom syngrundande, spektrala våglängdsområde 380 - 780 nanometer. Synsinnet är vårt allra viktigaste sinne. Av all information och sinnesintryck vi får från omvärlden passerar 80% genom ögonen med ljusstrålning till näthinnan. Strålningen förmedlas via ett elektriskt signalsystem från näthinnan via synnerven till hjärnans syncentrum. Den komplicerade processen föregås av analys, tolkning, värdering och bildskapande.  På ögats näthinna finns miljoner ljuskänsliga celler, fotoreceptorer (foto=ljus). En typ av dessa är tappar och stavar som reagerar på syngrundande visuell ljusstrålning. De innehåller synpigment som absorberar och omvandlar ljuset till nervimpulser avsedda för hjärnans syncentrum. Den andra typen av fotoreceptorer innehåller ganglieceller. Dessa reagerar på icke-visuell spektral strålning mot näthinnan och kontrollerar bland annat vår viktiga dygnsrytm. Genom signaler till den biologiska klockan i hjärnan stimuleras och styrs exempelvis människans hormonbalans och kroppsfunktioner, viktigt för hälsa och välmående. Dessa biologiska och psykologiska funktioner har i de flesta organismer sedan årtusenden utvecklats och styrts av jordens rotation och dagsljusets dygnsbundna växlingar mellan ljus och mörker (dynamiskt ljus). Den visuella ljusstrålningen skapar underlag för syn och arbetsuppgifter där vi bland annat kan urskilja hundratusen till en miljon olika färgnyanser. Det är en avancerad synprocess som kompliceras av att våra ljuskällor inomhus hittills uppvisat skiftande kvalitet på grund av otillräcklig spektral sammansättning av ljusets våglängder (våglängd=färg). För belysning med bästa möjliga ljus- och färgkvalitet väljer man ljuskälla med komplett spektrum där icke-visuell ljusstrålning är integrerad med visuell ljusstrålning (= integrativ belysning). Att kunna se bra och uppleva naturliga färger är viktigt för människors upplevelser och välbefinnande.

(watt, W) innebär summan av ljuskällans effekt och erforderliga driftdon. Det är en viktig faktor vid kalkylering och projektering av belysning. Utvecklingen ger oss allt effektivare ljuskällor med sänkta effektförluster från driftdonen.

se IpRGC

Följande kortbeteckningar för kompaktlysrör (för separat driftdon) är de vanliga inom Europa: TC-S (tubular compact small) små tvåstavsrör 5, 7, 9 och 11W. Sockel G23. TC-SEL föregående rör men med sockel 2G7 för HF-drift. TC-D (tubular compact double) fyrstavsrör i effekter 10, 13, 18 och 26W. Sockel G24-d. TC-DEL föregående rör men med sockel G24-q för HF-drift. TC-L (tubular compact long) långa tvåstavsrör i effekter 18, 24, 36, 40 och 55W. Sockel 2G11 gäller för både konventionellt don och HF-don (40 och 55W finns endast för HF). TC-T (tubular compact triple) sexstavsrör i effekter 13, 18 och 26W. Sockel GX24-d. TC-TEL föregående rör men med sockel GX24-q för HF. Här tillkommer effekterna 32, 42 och 57W.

Två vanliga men tyvärr ofta missförstådda ord i svenska språket är orden teknik och teknologi. Teknik är sammanfattande benämning på människans metoder att systematiskt framställa något, att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska hjälpmedel samt att minska behoven av fysisk eller psykisk belastning. I regel görs detta genom att utnyttja och omvandla naturens resurser till produkter, metoder, processer eller anläggningar. Observera att det engelska ordet Technology betyder teknik och ingenting annat. Teknologi på svenska betyder vetenskapen eller läran om teknik, ett ämne som man forskar eller studerar i. Källor: Nationalencyclopedin, Wikipedia m.fl.

Textur är ett kvalitetsbegrepp inom ljus och belysning som genom LED-ljusets kvalitetsutveckling blivit aktuellt. Ljuset har i och med en så gott som heltäckande spektralstrålning fått ökad kapacitet att i likhet med solljuset, naturligt och mer detaljrikt, återge belysta material, till exempel ytskikt på naturmaterial, textilier och målade ytor. Exempel på generella synonymer är struktur, konsistens och beskaffenhet. Inom ljusplanering är det nu aktuellt att med LED-ljus av hög kvalitet objektivt kunna redovisa, beskriva och framhäva ytor och föremål på ett naturligt och inbördes rättvisande sätt. Inom vården och annan vetenskap är diagnostisering och analysering aktuella områden.

TLCI, The Television Lighting Consistency Index, är televisionens metod att definiera, redovisa och beskriva en filmkamerans förmåga att återge belysta färger så naturligt och rättvisande som möjligt. Film-och tv-produktion har här ett problem. Människans och tv-kamerans kapacitet för färgseende är nämligen helt olika. Vårt eget färgseende som processas i hjärnan är mycket förlåtande och har en anpassningsförmåga och flexibilitet som video- och filmkameran helt saknar. Inom televisionen har man försökt använda de befintliga alternativa indexen för det mänskliga färgseendets kapacitet, de ålderstigna och otillräckliga systemen som på svenska heter Ra och på engelska CRI. LED-ljuset ger valfri tillgång till unika kvalitetsegenskaper som kräver nytt färgåtergivningssystem. Ett lovande färgåtergivningsalternativ kan vara lösningen, det moderna Color Fidelity Index (RF) från amerikanska IES,  Illumination Engineering Society, beskrivet med sina 99 testfärger i IES TM-30-15. Den internationella belysningskommissionen CIE har 2017, om än med begränsad acceptans, publicerat dokument CIE 224, ”Color Fidelity Index (Rf) for accurate scientific use.” TLCI, film- och tv-kamerans eget index uppstod i sin första version hos BBC 1970 som ett försök att genom samverkan överbrygga skillnader mellan Ra/CRI och filmkamerans TLCI med sina begränsningar, speciellt för den viktiga röda färgen R9.  Idag är TLCI-indexet EBU:s (European Broadcasting Corporation) centrala rekommendation men utveckling kan vara på väg. Fotnot: Rf  står för color fidelity index; Fidelity står för trohet, närhet , pålitlighet.

är sedan några år ett nytt mätsystem där man med flera relaterade mått, med eller utan varierande grafisk framställning, kan utvärdera och kommunicera en ljuskällas förmåga att återge belysta färger på ett naturligt sätt. Systemet har tagits fram i USA av IES, Illuminating Engineering Society, i samarbete med LRC, Lighting Research Center, och DOE, U.S. Department of Energy. Systemet är en utvidgning av och eventuellt en blivande ersättning för nuvarande globala Ra-system (CRI) från 1974, framtaget och certifierat av CIE, International Lighting Commission i Bryssel, men numera allmänt ifrågasatt såsom otillräckligt. Ljus av hög kvalitet bör kunna återge alla belysta färger på ett naturligt sätt. När ett sådant ljus innehåller alla våglängder (färger) kallas dess färgspektrum ”kontinuerligt”. Dags- och solljuset uppvisar liksom de bästa lysdioderna (LED) ett kontinuerligt, syngrundande spektrum från violetta /blå via gröna och gula till röda kulörer (380 – 780 nm). I den nya redovisningsmetoden TM-30 (IES Technical Memorandum) används 99 mättade testfärger istället för Ra-indexets (CRI) tämligen bleka 8 kulörer. Här använder man sig av två index: Rf (fidelity index/naturtrogen färgåtergivning), index 1-100, som med fler och vanligare kulörer är en mer användbar variant av Ra (CRI). Rg, (gamut index/ mättnadsskala), index 60-140, där index 100 betyder att ljuskällan genomsnittligt varken överdriver eller underdriver belysta färger. Inom LED-ljuset finns en unik kapacitet till utmärkt färgåtergivning (Ra/Rf = 97) förutsatt typ av diod i rätt armatur av tillräckligt hög kvalitet. Den internationella belysningskommissionen CIE som även är standardiseringsorgan under ISO har meddelat att man tills vidare behåller Ra-systemet (CRI) men accepterar TM-30 som ett frivilligt tillägg till Ra/CRI. Under tiden utreder CIE med egen expertis hur belysningens kvalitetsnivåer bäst skall utvecklas, utformas och definieras. TM-30 introducerades officiellt 2015 i version TM-30-15. Sedan dessa har två uppdateringar gjorts där den senaste i raden är TM-30-20.

Här används ibland det engelska ordet Translucent som avser ”något som släpper igenom ljus men som man ser oskarpt igenom” (NEO). Ett bättre svenskt ord är genomlyslig (ibland halvgenomlyslig), som också rekommenderas av Språkrådet. Ordet används ofta för armaturers material, t.ex. avskämning som paneler, skärmar och kupor av plast, mer eller mindre infärgad, vanligtvis opalvit.

kommer från latinet där trans betyder ’genom’ och parere ’synas’. Betydelsen är därför genomsiktlig (se även detta ord) som är ett bra svenskt ord enligt Språkrådet. I NEO beskrivs transparent: på följande sätt : ”som släpper igenom ljus och som man kan se klart igenom”.

är ett engelskt ord inom belysningsområdet för vissa ljusarmaturer avsedda för infällning i tak och vägg. Trimless är en mer elegant metod utan den utvikta kant/ fläns/ram eller täckring som vanligtvis synligt ansluter armaturen till håltagningen. Trimless-armaturer passar i fasta tak eller väggar av t.ex. gips där beställda armaturstomme/låda/box fälls in och sedan spacklas och målas in i takets eller väggens färg. Ett mer krävande montagearbete får uppvägas av att armaturen integreras på ett diskret och attraktivare sätt i byggnaden. Fotnot: Trimless betyder egentligen ”utan invändig beklädnad”

är ett aktuellt begrepp för s.k. dynamiskt ljus inom styr- och reglerbar LED-belysning. I ett tunable- white system alstras vitt ljus i olika färgtemperaturer, från varmtonat till kalltonat. Vitt ljus alstras i olika färgtemperaturer (kelvin, K) (tunable = ”inställbar, melodisk”). När man blandar rött, grönt och blått LED-ljus kan man återge ett helt färgspektrum. I de bättre systemen kombineras flera LED-chips i en modul vilket ger förbättrade prestanda men det kräver kompetent och noggrann programmering. Om det inte gäller rent dekorativ belysning så bör omfånget färgtemperaturer vara stort och naturligt, från det levande ljuset till dagsljus en gråmulen vinterdag. Det finns numera även system, s.k. ”warm dim”, som återger samma varmare färgskalor som en traditionell glödlampa när den dimras. Vissa system utvecklas för att påverka vår viktiga dygnsrytm i aktiverande eller rogivande syfte. Modern forskning tyder på att anpassad, dynamisk belysning i arbetsmiljöer under dagtid, s.k. cirkadiansk belysning, kan ha mycket betydelsefull inverkan på människans välmående och hälsa med en förbättrad nattsömn. Speciellt inom äldre- och demensvård uppvisar man i flera länder en positiv utveckling med anpassning av ljuset efter dess våglängder i olika spektrala sammansättningar.

Unified Glare Rating, är enhet för bländtal i en beräkningsmetod för kontroll av bländning i en anläggning. Se gällande Europastandard EN 12461. Bakgrundsluminans samt direktluminans från takarmaturers lysande delar, rymdvinkel för dessa mot betraktarens öga och ett positionsindex för varje armatur som avviker från normal blickriktning ingår i formeln. För aktuell ljusarmatur i symmetrisk placering skall en symmetrisk ljusfördelning redovisas. I praktiken räcker det ofta med bedömning av anläggningen där man litar på sina egna ögon (Lars Starby 2006). Exempel ur rekommendationstabeller som anger bländtal för olika miljöer: <13: ingen bländning; 13-16: krävande synuppgift; 16-19: normal synuppgift; 1 9-28: enkel synuppgift; >28: olämpligt för arbetsmiljö.

Ultraviolett (UV) strålning är för människan osynlig elektromagnetisk strålning. Våglängderna finns mellan röntgen och syngrundande ljus, undre gräns vid 60 - 100 nm och övre (mot syngrundande ljus) vid 380 - 400 nm. Uttrycket ultraviolett kommer från latinet och betyder ”bortom violett”, alltså utanför det kortvågiga syngrundande spektrumets violetta del. Solen är en naturlig källa. Ett fåtal äldre elektriska ljuskällor samt svetsutrustning är andra källor som omgärdas av skyddsregler då UV kan skada DNA, hud och ögon med viss utökad risk för cancer. Inom LED-området har världspandemin påverkat en snabb utveckling inom effektiv desinfektion och sterilisering. Våra ögon kan inte uppfatta ultraviolett strålning, men vissa insekter, fåglar och andra djur har synförmåga in i det ultravioletta området. UV-strålning delas in i tre olika våglängdsområden, UVA, UVB och UVC. Dessa tre kategorier har ur strålskyddssynpunkt mycket olika gränsvärden. UVC, som har en starkt fotokemisk skadeverkan, har gränsvärde 30 J/m². (J= joule). Värdena motsvarar en vistelse ca 12 minuter i tropisk sol eller ca 10 sekunder på 50 cm avstånd från en ljusbåge av en elsvets. Arbetsmiljöverket föreskriver att UV-strålning från belysning ska vara så låg att eventuella risker reduceras till ett minimum. Från lysdioder, LED, och våra vanliga äldre ljuskällor finns vid normal användning ingen risk för människan vid belysningsavstånd överstigande 0,5 meter.

(latin för kärnskugga), umbra är den mörkare delen av en skugga. Dess motsats penumbra, halvskugga, är den ljusaste delen av en skugga. Skuggor brukar i folktron betraktas som något ont, falskt eller skadligt. Men inom belysning och fackområdet ljusdesign är skuggor och halvskuggor ett viktigt verktyg för att gynna seendet, förenkla synuppgifter och för skapa uppmärksamhet, balans och kanske dramatik i ljusmiljön. Bearbetad källa: Nationalencyclopedin, www.ne.se

eller Spridningsvinkel är den vinkel inom vilken ljusstyrkan utgör minst 50 av sitt maximala värde.

är ett nytt begrepp som bygger på att områdena belysning och bildkvalitet sammanförs. Visuell komfort är grundläggande för detta begrepp som kan appliceras på ”allt som vi ser”. Forskningen visar att vi bör ställa mycket höga krav på visuell kvalitet för de miljöer vi vistas i. Vi måste nu skilja mellan visuella upplevelser, som ljushet och kontrast, och fysikaliska stimuli som luminans och belysningsstyrka. Professor Anders Liljefors och Laborator Emeritus Gunnar Tonnquist, KTH, är några som sedan lång tid betonat detta budskap. Att kunna särskilja visuell upplevelse och fysikaliska stimuli har stor praktisk betydelse. Till exempel kommer vardagliga uttryck som ”att stanna för rött ljus” att ifrågasättas för finns det verkligen rött ljus? (Bo Persson, Tekn. Dr)

Våglängd är avståndet mellan två intilliggande vågtoppar eller vågdalar i en vågrörelse (www.ne.se). Ljuset som alstras inom elektromagnetisk strålning har korta och långa våglängder i regnbågens alla färger vilket kallas ett ljusspektrum alternativt färgspektrum. Det nya LED-ljuset erbjuder ett rikt innehåll av spektrala färger och man kan nu omsorgsfullt välja sitt ljus efter ändamål. Med rätt LED-ljus kan belysningen bli stimulerande, trivsam och hälsofrämjande. Det ljus som vi kan se med våra ögon kallas ”synligt ljus” (egentligen ”syngrundande” strålning), en mycket liten del av det elektromagnetiska spektrumet som i till större delen består av radio-, röntgen- och gammastrålning, ultraviolett och infraröd. Ljusets våglängder är mindre än en tusendels millimeter, inom området 380 till 760 nanometer. Det finns även begreppet våglängdsfrekvens för hur många vågtoppar som passerar per sekund. Det ljus vi vanligen använder till belysning utgör summan av ett antal våglängder (färger) som tillsammans uppfattas som vitt eller nästan vitt ljus. Redan Newton visade år 1704 hur ljus genom ett prisma fördelas i sju färger (kulörer), från rött till violett. Den vackra regnbågen är ett praktiskt exempel på hur dagsljusets spektralstrålning genom prismaeffekter fördelas i sina färger, ett hittills ouppnåeligt ideal för vårt dagliga inomhusljus. Genom att kombinera LED-ljusets våglängder kan man avsevärt förbättra sin belysningskvalitet och speciellt den viktiga förmågan att återge omgivningens färger på ett naturligt sätt. Våglängderna har också genom upptäckten år 2002 av den ”tredje receptorn” i våra ögon fått oväntad stor uppmärksamhet. Näthinnans nyupptäckta celler visar sig prestera en synkronisering och en ”icke-visuell” påverkan på bland annat människan genom att styra den hormonbildning som utgör grunden för våra rytmiska kroppsfunktioner, t.ex. vakenhet, prestation, vila, sömn och ämnesomsättning. En positiv påverkan för hur vi mår.

kallas armaturer med vanligtvis asymmetrisk ljusfördelning, som är avsedda att ”tvätta” väggytan med ljus och som alltså ger ett jämnt och brett släpljus över en större yta. Svensk terminologi saknas.

är enhet för förbrukad effekt per tidsenhet. Nedanstående prefix* (tera, giga, mega och kilo) förekommer ofta när vi läser om användning och reducering av elenergi. Att minska energiförbrukning innebär inte enbart att reducera effektuttaget i watt, minst lika viktigt är att begränsa den tid som effekten används. Terawattimme TWh 112 biljon 1 000 000 000 000 Gigawattimme GWh 19 miljard 1 000 000 000 Megawattimme MWh 16 miljon 1 000 000 Kilowattimme kWh 13 tusen 1 000

*= med prefix menas början av ett ord, en förstavelsebelysningstekniken

Zhaga Consortium är sedan 2010 en internationell organisation som utarbetar industristandarder inom belysningsområdet LED (ljusemitterande dioder). Zhaga är medlem av IEEE Industry Standards and Tecnology Organization (IEEE-ISTO). Verksamheten omfattar fysikaliska, elektriska, termiska och fotometriska parametrar inom LED-ljuset. Ett mål är utökade möjligheter och tillgänglighet för kunder och producenter att snabbt ta till sig LED-teknik för kommersiella, offentliga och privata ljusmiljöer och att kunna utnyttja flexibilitet och utbytbarhet mellan skiftande fabrikat av komponenter och tillbehör. Zhaga har flera hundra medlemmar över hela världen.

Zhaga är ett globalt, öppet konsortium med medlemmarnas uppdrag att standardisera samverkande komponenter inom dagens och morgondagens LED-belysning. Organisationen tar fram specifikationer på ny teknik inom belysningsområdet för fysikaliska, elektriska, termiska och fotometriska parametrar inom LED-ljus. Ett viktigt mål är ökad tillgänglighet med fler möjligheter att snabbt implementera flödet från den nya tekniken inom LED, bland annat från den digitala världens IoT. Ett medel är en bred och flexibel anpassning inom produktutveckling som överensstämmer med och är utbytbar med befintliga och nya fabrikat av armaturkomponenter och tillbehör. Zhaga betjänar drygt ett par hundra globala medlemsföretag. Zhaga-sockel är en modern armaturmodul för smarta städers infrastruktur. Den utgör bas för IoT-teknik och gör det lätt att ansluta framtida ny teknik utan ingrepp i LED-armaturer utomhus. Både Zhaga- och NEMA-sockeln är armaturmoduler som kan utgöra bas för IoT-teknik. Bägge socklarna gör det lätt att ansluta framtida ny teknik utan ingrepp i utomhusarmaturer. Zhaga-sockeln är ett nyare exempel på en aktuell och hållbar armaturkomponent som enkelt framtidssäkrar den smarta stadens behov av nyutvecklad LED-belysning med avancerad styrning och ljusteknik. Sockeln är en utbytbar och flexibel komponentmodul (interface) för anslutning till externa moduler, sensorer, nätverk och mjukvara. Se även NEMA och NEMA-sockel.